- Säteilyturvakeskus STUK
- sv
- STRÅLNING I VARDAGEN
- Strålning i konsumentprodukter och apparater
Elektromagnetiska fält från apparater i hemmet, skolan och på kontoret
Det finns elektriska och magnetiska fält i närheten av elektriska apparater och kablar i hemmet, skolan och på kontoret. På grund av den låga spänningen är de elektriska fälten svaga. Elektriska apparater skapar magnetfält i närheten, som mycket snabbt blir svagare när avståndet ökar. Det finns också elektriska apparater i hemmet, skolan och på kontoret som avger mikrovågor. Dessa inkluderar mobiltelefoner, trådlösa lokala nätverksenheter (WLAN), datorer och smarta mätare. Idag kan hushållsapparater som kylskåp och diskmaskiner ha en WLAN-sändare och -mottagare. Den ansluter hushållsapparaten till ett datornätverk, det så kallade ”sakernas internet”(IoT, Internet of Things). På grund av den låga överföringseffekten är mikrovågorna i dessa enheter svaga och blir snabbt ännu svagare när du flyttar dig bort från enheten.
Elektromagnetiska fält från apparater i hemmet, skolan och på kontoret medför inga hälsorisker.
Datatrafiken mellan mobiltelefonen och basstationen sker med hjälp av radiovågor. Den enda vetenskapligt verifierade effekten som radiovågor har på vävnad är uppvärmning. Den värmande effekten i vävnaden som mobiltelefoner orsakar är så obetydlig att den inte orsakar några hälsorisker.
Mobiltelefonens funktion
Datatrafiken mellan mobiltelefonen och basstationen sker med hjälp av radiovågor. Ett samtal eller data överförs som radiosignal från en mobiltelefon till närmaste basstation och därifrån vidare till det fasta nätet. Mobiltelefonen anpassar sig sändningseffekt beroende på hur bra mottagningen är.
Enligt nuvarande kunskap orsakar mobiltelefonens radiovågor inga hälsoproblem
Den enda vetenskapligt verifierade effekten av radiovågor på människor är vävnadsuppvärmning. Mobiltelefoner värmer inte vävnaderna så mycket att det under några omständigheter skulle vara skadligt för hälsan.
Tusentals studier har genomförts om hälsoeffekterna av radiofrekventa fält. Oberoende expertpaneler som Europeiska kommissionens vetenskapliga kommitté SCHEER (Scientific Committee on Health, Environmental and Emerging Risks), WHO (World Health Organization) och ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection) har publicerat Omfattande litteraturöversikter om hälsoeffekterna. Enligt undersökningarna är gränsvärdena för exponering i Finland aktuella.
Strålsäkerhetsbehov och övervakning av radioapparater som bärs nära kroppen
STUK övervakar i egenskap av myndighet strålsäkerheten för kroppburna radioutrustningar avsedda för konsumenter. Övervakning utförs genom att testa olika radioutrustningar på marknaden, såsom mobiltelefoner och surfplattor. Tillverkaren, marknadsföraren eller slutligen säljaren av anordningen i EU ansvarar dock främst anordningens säkerhet. Det är tillverkarens ansvar att se till att radioutrustningen överensstämmer med kraven innan den släpps ut på marknaden.
SAR-värdet (specific absorption rate) används som ett mått på exponeringen som orsakas av radioutrustningen. SAR-värdet beskriver den effekt som absorberas från radiovågen in i vävnaderna i huvudet eller kroppsområdet. Dess enhet är W/kg. Det maximala SAR-värdet är2 W/kg, fastställt genom förordning 1045/2018 från social- och hälsovårdsministeriet. Gränsvärdet ligger långt under exponeringsnivån som har visat sig ha en negativ effekt.
Tillverkare av kroppsburna radioutrustningar mäter SAR-värdet för en produkt och ser till att gränsvärdet inte överskrids. I vissa radioutrustningar är sändningseffekten så låg att det inte finns något behov av SAR-testning. Sådana är till exempel de flesta Bluetooth-utrustningar.
Principen för SAR-testning är sådan det uppmätta värdet är minst lika högt som i den faktiska användningssituation som orsakar maximal exponering. Till exempel, i fallet med en mobiltelefon, motsvarar detta en situation där telefonen är i ett dåligt täckningsområde och användaren pratar eller överför data, medan utrustningen hålls antingen på huvudet eller på kroppen.
Mobiltelefoner har testats på STUK sedan 2003 och andra radioutrustningar sedan 2013. Testning utförs med tillämpning av internationella IEC- och CENELEC-standarder. SAR-värdet för alla radioutrustningar som STUK provat har varit lägre en gränsvärdet.
Social- och hälsovårdsministeriets förordning 1045/2018
Rapporter
ICNIRP (International Commission for Non-Ionizing Radiation Protection), 1998, ICNIRP guidelines for limiting exposure to time-varying electric, magnetic and electromagnetic fields (up to 300 GHz) (pdf)
ICNIRP (International Commission for Non-Ionizing Radiation Protection), 2020, ICNIRP guidelines for limiting exposure to electromagnetic fields (100 kHz to 300 GHz) (pdf)
SCENIHR/SCHEER, 2015, Opinion on potential health effects of exposure to electromagnetic fields (EMF) (pdf)
WHO, 2020, World Cancer Report 2020 (sidor 88-89)
I ett trådlöst lokalt nätverk, det vill säga WLAN (wireless local area network) är en enhet, till exempel en dator, skrivare, tv, spelkonsol eller mobiltelefon trådlöst ansluten till ett datanätverk eller en annan enhet med hjälp av mikrovågor. WLAN används ofta i hemmet, på arbetsplatser, hotell, mötesrum och kaféer. Även i skolor och daghem används trådlös teknik i undervisningen, eftersom IKT-kunskap och färdigheter användningen av Internet är viktiga i dagens samhälle. WLAN har låg effekt och därför säkert att använda.
Den trådlösa LAN-hubben är en WLAN-basstation eller router. Den har också vanligtvis ett modem som ansluter till internetoperatörens nätverk via en kabel eller med mikrovågor. Basstationen delar nätverksanslutningen till det lokala nätverkets enheter. Basstationen och terminalen har antenner som skickar och tar emot signaler och därmed möjliggör trådlös kommunikation mellan enheter. På grund av den låga överföringseffekten kan terminalen vara inom högst 100–200 meter från basstationen. Dataöverföringshastigheten minskar när avståndet ökar, så flera basstationer måste placeras i olika delar av det trådlösa LAN-täckningsområdet för att ha en tillräckligt snabb anslutning i hela området.
På grund av den låga överföringseffekten i WLAN-enheterna är mikrovågorna även i närheten av dessa enheter svaga och blir snabbt ännu svagare när du flyttar dig bort från enheten. Många WLAN-enheter i samma rum orsakar inte mikrovågor som är så starka att de skulle vara skadliga för hälsan även om du stannar i rummet under lång tid. Således kan alla elever i skolans klassrum säkert använda WLAN samtidigt.
De starkaste mikrovågorna finns i närheten av basstationen, eftersom all trafik mellan enheterna och mellan enheterna och datanätet passerar genom basstationen. När man surfar på nätet överförs dessutom informationen mestadels i riktning mot enheterna, det vill säga att basstationen sänder mikrovågor under den mesta tiden. Därför är det förnuftigt att flytta WLAN-basstationen bort från vistelseutrymmen för att kontakten ska förbli störningsfri. En basstation kan till exempel placeras i taket i ett rum.
Smarta mätare är fjärravlästa mätare som gör det möjligt för el-, vatten- och gasbolag att övervaka ett hushålls el-, vatten- och gasförbrukning. Dessutom finns det termometrar för privat bruk, som kan avläsas trådlöst med en mobiltelefon. Alla trådlösa smarta mätare avger mikrovågor vid låg effekt och endast vid avläsning. Smarta mätare kan finnas i husets källare, tekniska utrymme eller på lägenhetens vägg (elmätare), dvs på platser där man inte vistas under en lång tid. Sådana platser kan till exempel vara husets källare, tekniska utrymme eller lägenhetens vägg (elmätare). På så sätt är strålning från smarta mätare inte skadlig.
I induktionsspisen genererar den elektriska strömmen ett starkt magnetfält i kokplattan, vilket värmer botten på det kokkärl som placeras på plattan. En liten del av magnetfältet kan riktas mot den som använder induktionsspisen. Exponeringen är dock låg och inga negativa hälsoeffekter har observerats hos barn, vuxna, gravida kvinnor eller foster. Magnetfältet kan dock störa pacemakrar eller andra aktiva medicinska enheter i kroppen.
Induktionsspisen fungerar vid så kallade mellanfrekvenser (20 000–100 000 Hz) över nätströmmen på 50 Hz. Strömmen som matas in i spisens kokplatta genererar ett magnetfält som värmer upp botten på en kokkärl av magnetiskt destruktiva material. Således värms kokplattan inte upp som i en elektrisk spis, utan bara botten av kokkärlet. Innehållet i kärlet värms upp snabbt, eftersom energi endast används för att värma botten av kokkärlet, inte för att värma kokplattan, vilket är fallet med en traditionell elektrisk spis.
I induktionsspisen uppstår ett magnetfält endast när dess kokplatta är påslagen. Strömmen slås inte på om materialet i det kokkärl som placerats på plattan inte är lämpligt för induktionsspis eller om kärlet inte täcker en tillräckligt stor del av plattan. Det mesta av det magnetiska fältet förblir i kärlets botten.
Induktionsspisen är säker att använda enligt följande:
- Följ tillverkarens bruksanvisning för induktionsspisen.
- Använd endast kärl som är lämpliga för induktionsspisar med orden ”induction” i botten eller som är av gjutjärn. Kärlets lämplighet kan enkelt kontrolleras genom att testa om en permanentmagnet fastnar på det.
- Välj en kokkärl enligt storleken på kokplattan och placera det på spisen så att hela kokplattan är täckt.
Exponeringen för induktionsspisens magnetfält har inga negativa hälsoeffekter hos barn, vuxna, gravida kvinnor eller foster.
Pacemakrar och andra aktiva medicintekniska produkter i kroppen kan störas när induktionsspisen används. Fråga din läkare om risken för störningar med dessa enheter och se till att det är säkert att använda en induktionsspis med dem.
Anordningar som använder optisk strålning
Optisk strålning omfattar ultraviolett (UV) strålning, synligt ljus och infraröd strålning.
Ultraviolett strålning (UV-strålning) delas enligt våglängd och fotonenergi upp i tre delar: UV-A-, UV-B- och UV-C-strålning. UV-C-strålningen har den kortaste våglängden och största fotonenergin. UV-C-strålning förekommer inte i naturen eftersom atmosfären filtrerar helt bort UV-C-strålningen från solens strålning.
UV-C-strålning används för att rengöra luft, vatten och ytor på sjukhus och inom industrin. UV-C-strålningen är farlig för människor och bränner huden och skadar ögonen lätt.
UV-C-strålning lämpar sig väl för att desinficera luft och vatten. UV-C-strålning är inte lika lämpligt för att desinficera ytor. UV-C-strålningen penetrerar inte djupt och därför tränger sig inte bra igenom material. Minsta lilla smutslager eller skugga kan hindra UV-C-strålningen från att nå det desinficerade objektet. UV-C-strålning lämpar sig dåligt för rengöring av porösa ytor. För att desinficera ytor måste man använda stora stråldoser. Vid desinficering av ytor kompletterar UV-C-strålningen andra desinficeringsmetoder.
UV-C-strålning är farlig för människor, djur och växter
UV-C-strålning bränner huden och skadar ögonen. Skadorna kan uppstå snabbt, på några sekunder med effektiva lampor. Det finns gränsvärden för UV-C-strålningens exponering både för befolkningen-och arbetstagare. Dessa värden får inte överskridas vid UV-C-desinficering. Den UV-C-dos som behövs för desinficeringen skadar både hud och ögon och överskrider exponeringens gränsvärden klart. UV-C-lamporna får inte riktas mot människor och man får inte vistas i utrymmen som UV-C-desinficeras utan att skydda huden och ögonen.
UV-C-strålningen är skadlig även för djur och växter så inte heller de får utsättas för UV-C-strålning.
UV-C-strålningen producerar ozon. Ozon är en giftig gas som orsakar symtom i andningsvägarna och irritation i ögonen. Mängden av ozon beror på typen av UV-C-lampa. Vid användningen av UV-C-desinficering ska man sörja för tillräcklig ventilation i utrymmet. Ozon har en karakteristisk stickande doft, ”luktar el”. Om man kan känna doften av ozon finns det antagligen för mycket av ämnet i utrymmet.
UV-C-strålningen föråldrar material. Den gör plaster, gummi och andra material gula och sköra. Vid användningen av UV-C-desinficering ska man kontrollera att materialen tål användningen av UV-C-strålning.
Gränsvärden för arbetstagarnas exponering (tyosuojelu.fi)
Gränsvärdet för exponeringen av befolkningen finns i SHM:s förordning 1045/2018 (stuklex.fi)
Standarder för anordningar
SFS-EN 62471:en Photobiological safety of lamps and lamp systems (sfs.fi)
SFS-EN ISO 15858:2016:en UV-C Devices. Safety information. Permissible human exposure (sfs.fi)
Mer omfattande rapporter
Ställningstagande om UV-C-lampor av EU:s vetenskapliga kommitté SCHEER (ec.europa.eu) (pdf) (ec.europa.eu)
Internationella belysningsorganisationens CIE:s ställningstagande om användningen av UV för att bekämpa COVID-19 (cie.co.at)
IES:s rapport om UV-C-desinfektion (IES Illuminating engineering society, USA) (ies.org)
Om ozon i inomhusluften
Litteraturöversikt från Institutet för hälsa och välfärd: Ozonering i inomhusmiljö (julkari.fi)