UV-strålning kan inte upptäckas av sinnena

Ditt andra antagande är korrekt – solarium är inte till nytta för dig, utan kan snarare vara skadligt. Eftersom du har en hudtyp som lätt bränns, kanske du inte ens blir brun i solarium. Solbränna från solen ger endast ett mycket svagt skydd mot UV-strålning, motsvarande solskyddsfaktor 2–4. Det betyder att även solbränd hud kan brännas. Solbränna från solarium skyddar huden ännu mindre än naturlig solbränna. Att använda solarium ökar risken för hudcancer och påskyndar hudens åldrande.

Ta med tillräckligt med solkräm med hög skyddsfaktor, helst minst 30, på semestern. Använd lätta men täckande kläder. Skydda ögonen med hatt och solglasögon. Mitt på dagen är det bäst att söka skugga.
 

UV-strålning klassificeras enligt våglängd. UV-A-strålning har en våglängd mellan 315–400 nm och UV-B-strålning mellan 280–315 nm (nm = nanometer). Den största skillnaden mellan UV-A och UV-B är deras påverkan på huden, hur djupt de tränger in, och hur atmosfären dämpar strålningen.

UV-B-strålning tränger bara in i hudens ytskikt. Den orsakar ökad celldelning och pigmentbildning i huden. UV-B bränner huden och ökar risken för hudcancer. Atmosfärens ozon, vattenånga, syre och koldioxid dämpar cirka 90 % av solens UV-B-strålning.

UV-A-strålning tränger djupare in i huden, mörkfärgar pigmentet och påskyndar hudens åldrande. Även UV-A kan bidra till hudcancer. UV-A dämpas knappt alls av atmosfären.
 

Ja, huden blir brun även om det går långsammare än utan solskydd. Solkrämer skyddar mot solbränna när de används rätt, men de blockerar inte helt UV-strålningens effekter. En liten mängd UV-strålning tränger alltid igenom till huden, även om du inte har överskridit den skyddstid som solskyddsfaktorn anger. Därför kan huden bli brun – och i värsta fall även brännas – trots användning av solkräm.

Ljus hud som lätt bränns, fräknar, många födelsemärken och ärftlighet ökar risken för hudcancer. Även om många födelsemärken är en riskfaktor för melanom, uppstår hudcancer inte alltid i ett befintligt märke – det kan lika gärna uppstå på ett märke-fritt område.

Därför bör man skydda all hud från UV-strålning oavsett födelsemärken. Personer med flera riskfaktorer bör skydda sin hud särskilt noggrant. Håll koll på förändringar i födelsemärken och sök läkarvård vid misstänkta förändringar.

Under höst och vinter är UV-strålningen i Finland så låg att inget skydd behövs. 

Snöfri mark reflekterar UV-strålning dåligt, men snö reflekterar UV-strålning bra. Därför är det viktigt att skydda ansiktet och ögonen mot UV-strålning vid långa utomhusvistelser på våren, även om UV-index ännu inte har överskridit 3.

UV-strålning påverkar kroppen även vid lägre indexvärden. Rekommendationen att skydda sig vid index över 3 baseras på att huden kan brännas vid dessa nivåer.

UV-strålningens mängd påverkas av årstid, tid på dygnet, geografisk plats, höjd över havet, molnighet och ozonskiktets tjocklek. Ungefär hälften av den dagliga UV-dosen fås mellan klockan 11 och 15. Strålningen är starkast när solen står som högst.

UV-index beskriver solens UV-strålnings intensitet – hur lätt huden bränns. Man bör skydda huden när indexet är 3 eller högre. I Finland är indexet som högst vid middagstid på sommaren och kan nå värden upp till 7.
 

Vanligt fönsterglas släpper igenom UV-A-strålning som kan ge en kortvarig solbränna. Det släpper däremot inte igenom UV-B, som orsakar starkare brännskador. Bilars vindrutor har skyddsfilmer som blockerar UV-strålning, medan sidorutor oftast inte gör det. Balkongglas varierar beroende på material och beläggning – fråga leverantören.