Vid vattnet: Miikka

Jag gick en grundkurs i paddling i lågstadieåldern och vi hade i vårt barndomshem en kanot, som jag brukade paddla med flera gånger varje sommar. Sedan kom en lugnare paddlingsperiod på två eller tre decennier, tills jag blev intresserad av grenen igen. Under de senaste 10 åren har jag åter paddlat flera gånger om året.

Jag paddlar främst i havet utanför Helsingfors, men även i viss mån på inhemska sjöar och åar och utomlands, till exempel i Asien. Paddling fascinerar med sitt lugn, vackra landskap och övernattning på öar vid längre turer. På sommaren spenderar jag mycket tid utomhus, till exempel med terrängcykling, vandringar och simning, med vänner på festivaler och terrasser och med barnens hobbyer. I vårsolen vistas jag utomhus i skidspåren och slalombackarna. Utomlands är snorkling och surfing också aktiviteter som utsätter dig för solen.

När jag paddlar, beroende på temperaturen, bär jag en tunn långärmad skjorta eller jacka, en keps och solglasögon. Jag använder också en solkräm med hög skyddsfaktor. Solen, den reflekterande vattenytan och en eventuell svalkande bris är en farlig kombination med tanke på om huden bränns. När man sedan svettas och dessutom simmar ska man komma ihåg att applicera mera solkräm.

Jag har rödskiftande hår och min hudtyp bränns ganska lätt. Men jag är ändå inte extremt känslig. När jag var liten brände jag mig nog flera gånger. På 1970-talet tog människor ännu inte solskydd på allvar, och många gånger tillbringade de långa perioder med familj eller vänner på stranden och i vattnet eller annars utomhus. På kvällen kunde man sedan märka att huden var helt röd. Jag minns hur svårt det var att sova på nätterna. Huden blev visst ibland så bränd att det bildades blåsor.

Det har också skett skador i vuxen ålder. När det till exempel har varit molnigt i Alperna eller Lappland på morgonen, har solkrämen glömts bort och sedan har solen under dagen gjort ansiktet rött. Innan åren med familjestress åkte jag också till Asien några gånger på en backpacking resa under vintern och där fick den vita vinterhuden för mycket sol för snabbt, även om jag försökte förebygga det med krämer och kläder. Särskilt vattensporter är farliga med tanke på solen när solkrämen under flera timmar löses upp eller gnuggas bort. I Australien fick jag i tiderna smeknamnet ”surfande finsk kräfta", och jag tror att det verkligen fanns fog för det. 

Jag är en friluftsmänniska och mycket ivrig att gå ut i fint väder, och jag glömmer fortfarande ibland att skydda min hud. Barnen har jag skyddat mycket bättre mot solen och barnen har bra förstått vikten av solskydd genom hemuppfostran och information från andra håll. Idag påminner de oss föräldrar om att använda solkräm och packa det med oss när vi reser.