Ny rekommendation om användning av strålskydd för patienter vid röntgenundersökningar

År 2023 utarbetade STUK tillsammans med Suomen Röntgenhoitajat och fysiker från Radiologiföreningen i Finland en ny rekommendation om användning av röntgenskydd. Rekommendationen publicerades i januari 2024. Enligt den nya rekommendationen behöver patienten inte använda strålskydd vid röntgenundersökningar. Vi intervjuade Juha Suutari, inspektör på STUK.

Hur många röntgenundersökningar och röntgeningrepp görs varje år i Finland?
Enligt de senaste uppgifterna från 2021 görs 5,7 miljoner röntgenundersökningar och -ingrepp varje år. Siffran omfattar vanliga röntgenundersökningar och tandröntgen. Man kan alltså säga att varje år görs en röntgenundersökning per varje finländare. 

Hur stor strålningsexponering utsätts finländarna för varje år vid röntgenundersökningar?
I genomsnitt utsätts varje finländare för cirka 0,72 millisievert per år vid röntgenundersökningar. Exponeringen som orsakas av röntgenundersökningen utgör 12 procent av den totala genomsnittliga exponeringen per år. I verkligheten är strålningsexponeringen också ojämnt fördelad mellan människor, eftersom vissa behöver flera röntgenundersökningar och uppföljningar varje år, medan andra inte gör det alls. 

Varför ändrades rekommendationerna för strålskydd för patienter?
Det finns ingen enskild huvudorsak till detta. Tekniken har utvecklats, apparaterna tar diagnostiska bilder med allt mindre strålning och de stråldoser som erhållits i undersökningarna har därmed sjunkit. Utvecklingen har inte skett över en natt utan under flera år och decennier. År 2022 publicerades en allmäneuropeisk konsensus om användning av strålskydd. Därefter började man på STUK fundera på om vi också borde göra en litteraturöversikt om ämnet. Tillsammans med Suomen Röntgenhoitajat och fysiker från Radiologiföreningen i Finland kom vi fram till att det var nödvändigt att tillsammans utarbeta en rekommendation om användning av strålskydd. Tidigare fanns det ingen vägledning som enbart fokuserade på användning av skyddsutrustning. 

Vad kräver en förändring av strålskyddsrekommendationerna av t.ex. vårdpersonal?
När vi skrev rekommendationen tänkte vi på hur stor förändring det är. Rekommendationerna utarbetades av människor runt om i Finland. Baserat på den övervakning vi har gjort känns det som att man på många platser har agerat på det nya sättet redan innan rekommendationen kom. För många innebar förändringen alltså bara att rutinerna skrevs som en rekommendation. Då krävs alltså ingen förändring.

Naturligtvis finns det också sådana aktörer som inte nödvändigtvis följer utvecklingen inom sin bransch så aktivt. Då är det en bra idé att se över och uppdatera sina egna riktlinjer. Om något ändras i de egna instruktionerna är det också bra att utbilda personalen i detta. Det är också viktigt att informera patienterna om vad som har förändrats. 

Varför gäller inte de nya rekommendationerna strålskydd för personal eller stödpersoner?
Rekommendationerna gäller inte för personal eller stödpersoner eftersom de befinner sig i en annan position än patienten i avbildningssituationen. Patienten avbildas för att man till exempel försöker diagnostisera en sjukdom och patienten har nytta av avbildningen. När det gäller användning av skyddsutrustning ska man poängtera vilka fördelar de ger jämfört med de risker som är förknippade med användningen. Om skyddet till exempel rör sig under avbildningen och avbildningen förstörs kan avbildningen eller delar av den behöva göras om. Då kan patienten få till och med en dubbel stråldos. 

För patienten är skyddsutrustningen ofta inte till någon väsentlig nytta. För arbetstagarna är skyddsutrustningen däremot normalt inte ett hinder för arbetet och de kan på samma sätt delta i röntgenundersökningen, så risken för att undersökningen misslyckas på grund av arbetstagarens skyddsutrustning är i princip noll. Arbetstagaren har heller ingen nytta av exponeringen och med skyddsutrustning kan exponeringen i stor utsträckning förhindras. 

Gäller rekommendationerna endast för mänskliga patienter? Finns det något annat som ska beaktas till exempel vid röntgenundersökning av djur där man ofta måste hålla fast djuret?
Det här är ett intressant tema, eftersom djur ofta också omnämns som patienter, även om de ur strålsäkerhetslagens synvinkel inte är patienter. I dagsläget behöver inte djur använda skydd. När man avbildar djur är man intresserad av människornas strålsäkerhet. För den som håller fast djuret gäller samma rekommendationer som för arbetstagaren och stödpersonen. Avbildningen lyckas även om personerna har skyddsutrustning på sig. 

Är det säkert att gå på röntgenundersökningar?
Det är säkert att gå på röntgenundersökningar. Undersökningarna har blivit allt säkrare genom åren, eftersom doserna är lägre och nya metoder för att diagnostisera sjukdomar har utvecklats. Säkerheten beror på att undersökningen utförs av kunnig personal som kan använda utrustningen så effektivt som möjligt, avgränsa avbildningsområdet korrekt, välja rätt avbildningsriktningar och förbereda patienten väl så att undersökningen kan utföras på en gång. En onödig och dåligt utförd undersökning kan däremot inte göras säker genom att använda strålskydd. Om rekommendationerna ändras är det viktigt att personalen informeras så att de även kan informera patienterna om undersökningen. 

Har Suomen Röntgenhoitajat och fysiker från Radiologiföreningen i Finland något annat samarbete med STUK? 
Den här typen av handböcker är kanske den mest intensiva formen av samarbete. Det krävs klinisk kompetens för att få med mer än endast tillsynsmyndighetens perspektiv. Även om vissa inspektörer också har erfarenhet av sjukhusarbete är den inte så aktuell att det lönar sig att ta fram handböcker enbart utifrån den. Dagens rutiner för distansarbete har underlättat vårt samarbete med olika organisationer, eftersom arbetet kan utföras effektivt från olika delar av Finland.