Säkerhetsbedömningen av slutförvaringsanläggningen för använt kärnbränsle fortsatte

Posiva Oy bygger en inkapslings-slutförvaringsanläggning för förbrukat kärnbränsle i Olkiluoto. Anläggningen är en kärnteknisk anläggning och Strålsäkerhetscentralen (STUK) övervakar därför uppförandet av anläggningen enligt samma rutiner som kärnkraftverken. Behandlingen av ansökan om drifttillstånd och övervakningen av byggverksamheten fortsatte i STUK under 2023. Dessutom planerade STUK den framtida övervakningen under drift och utvärderade den långsiktiga säkerheten.

Byggandet av anläggningen för inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle fortsatte 2023 och anläggningen förbereds för driftsättning. STUK övervakade tillverkning och installation av system och utrustning samt provdrifter. Dessutom övervakade STUK Posiva som organisation: säkerhetskultur, ledarskap, kvalitetssäkring, beredskaps- och uppföljningsmätare, verksamhetsutveckling och personalkompetens. 

Planeringen av övervakningen under anläggningens drift var också aktuell. I framtiden kommer STUK att övervaka borrningen av nya, underjordiska slutförvarsutrymmen, tillverkningen och installationen av slutförvarskapslar och bentonitbuffertar samt organisationens verksamhet under hela anläggningens livstid, vilket är cirka hundra år.

Utvärdering av säkerhet under arbetet

STUK fortsatte behandlingen av den tillståndsansökan som lämnades in av Posiva i slutet av 2021. Arbets- och näringsministeriet (ANM) som tillståndsmyndighet begärde STUK:s utlåtande om säkerheten vid Posivas slutförvaringsanläggning senast den 31 december 2023. Eftersom behandlingen av ansökan om drifttillstånd pågår vid STUK, begärde STUK att arbets- och näringsministeriet ska förlänga tidsfristen för att avge sitt utlåtande till slutet av år 2024. Behandlingen av tillståndsansökan fortskrider som planerat i STUK, men på grund av materialets omfattning och behandlingen av de materialuppdateringar som STUK förutsätter av Posiva tar det längre tid än väntat att slutföra utlåtandet i sin helhet. 

"Det är inte fråga om någon dramatisk fördröjning. Det viktigaste här är att Posiva kan ta hand om säkerheten och kan bevisa detta för STUK, det vill säga samhället. Det finns inget som tyder på att så inte är fallet, säger Päivi Mäenalanen, projektledare på STUK. 

STUK kontrollerar och säkerställer för sin del att inkapslings- och slutförvaringsanläggningen är byggd enligt planerna, att kärnanläggningsenheten kan användas på ett säkert sätt och att kärnanläggningsenhetens personal är utbildad för att använda anläggningen på ett säkert sätt. Efter att ha erhållit drifttillstånd kan Posiva påbörja slutförvaringen av använt kärnbränsle som har uppkommit och som uppkommer vid TVO:s kärnkraftverk i Olkiluoto och Fortums kärnkraftverk i Lovisa. Beslutet om drifttillstånd för slutförvaringsanläggningen fattas av statsrådet.

Långsiktig säkerhet långt in i framtiden

STUK bedömer effekterna av de beslut och lösningar som fattas i nuläget under tusentals år framöver, för att även kommande generationer ska vara säkra från strålningens skadliga effekter. På slutförvaringsanläggningar för kärnavfall är det viktigt att visa att anläggningen är säker även efter att den har stängts. Detta kallas långsiktig säkerhet. Bedömningen av den långsiktiga säkerheten är också en viktig del av STUK:s säkerhetsutlåtande till ANM.

STUK bedömde förra året den motivering för långsiktig säkerhet som Posiva lämnade in som en del av ansökan om drifttillstånd. Inspektionsobservationerna och anmärkningarna kräver ytterligare information från Posiva om det inledande skedet efter stängning och dess avvikelser samt systemets beteende på lång sikt. STUK inledde också en bedömning av de radioaktiva ämnenas rörelse och doser i biosfären. Utöver bedömninen gjorde STUK jämförande analyser av Posivas beräkningar av överföringen av radioaktiva ämnen från slutförvaringsanläggningen till livsmiljön till följd av eventuella utsläpp.

Övervakning med finländska metoder

Innan det använda kärnbränslet slutförvaras utom räckhåll för människor och levande organismer, måste det mätas noggrant och tillförlitligt. Det måste säkerställas att det använda kärnbränslet som är inneslutet i slutförvaringskapslar motsvarar informationen som lämnats in om det, det vill säga omfattar alla rapporterade bränslestavar. Det måste också finnas ett sätt att förvara mätresultaten så att de är tillgängliga och begripliga för människor även efter många år.

STUK har tillsammans med Forskningsinstitutet för fysik utvecklat nya metoder för att övervaka använt kärnbränsle. Dessa innovativa metoder behövs innan världens första slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle kan tas i bruk. I samarbetsprojekten har man konstruerat mätutrustning och byggt programvara för analys av mätresultatet, samt utvecklat inspektionskriterier för kontroll av kärnmaterialet i det använda kärnbränslet som slutförvaras

De metoder som används för att mäta kärnbränslet som ska slutförvaras är passiv gammaemissionstomografi (PGET) och passiv neutrinoalbedoreaktivitetsmätning (PNAR). Den första ger en exakt tvärsnittsbild av bränslet, som visar de enskilda aktiva bränslestavarna. PNAR-metoden ger ytterligare försäkran om att bränslets kärntekniska egenskaper är vad de borde vara.

"Det är mycket naturligt att utveckla nya metoder just i Finland, eftersom det är här som den första slutförvaringen av använt kärnbränsle inleds. Andra länder kommer att kunna använda de färdiga metoderna, så länge de framskrider så här långt i sina egna projekt”, berättar Riina Virta, forskare på STUK.

Läs mer om ämnet