STUKs övervakning säkerställde säkerheten i strålningsverksamheten 

Användningen av strålning är en central del av den moderna hälso- och sjukvården och ingår också i många processer inom tung industri, säkerhetsbranschen, forskning, byggande och många andra områden som är viktiga för samhället. Strålsäkerhetscentralen övervakar säkerheten vid användning av joniserande strålning och annan strålningsverksamhet. Med övervakningen säkerställs att verksamheten bedrivs på ett säkert och godtagbart sätt i enlighet med strålsäkerhetslagstiftningen och tillståndsvillkoren. År 2024 var säkerheten inom strålningsverksamheten på en god nivå.

Foto: Pexels.com

Missförhållandena inom övervakningen av strålningsverksamheten behövde åtgärdas under förra året. Otillåtna strålkällor hittades hos verksamhetsutövare och de hamnade ibland i återvinningen av metallskrot. I övervakningen enligt den reviderade VAK-lagen (lagen om transport av farliga ämnen) upptäcktes betydande brister i transporten av radioaktiva ämnen. Hälso- och sjukvårdskrisen och många konkurser hos företag som äger strålkällor har påverkat strålsäkerheten och efterlevnaden av kraven. STUK säkerställde genom sin övervakning att man inte ger avkall på säkerheten ens under knappa tider. 

År 2024 genomfördes de sista inspektionerna som riktades till välfärdsområdena och vars huvudtema var säkerhetskultur. På grundval av övervakningen har sjukhusens röntgenavdelningar en öppen atmosfär och säkerhetskulturen är på en god nivå. Arbetstagarna tar också öppet upp problem och utvecklingsförslag som behandlas regelbundet på alla sjukhus. Utgående från resultaten orsakar personalbrist, ökad arbetsbelastning och brådska de största utmaningarna för att upprätthålla en god säkerhetskultur.

Det finns många som använder strålning i Finland, men den mängd strålning de använde i sin verksamhet varierar. Förra året ordnade STUK flera webbinarier, seminarier och förhandlingsdagar för att svara på olika aktörers informationsbehov och å andra sidan skapa en dialog med de som använder srålning för att hitta fungerande och strålsäkra förfaranden. STUK publicerade handboken Tukiasema-antennien asentaminen (Installation av basstationsantenner) för mobiloperatörer för att säkerställa att basstationer i Finland även i fortsättningen installeras på ett säkert sätt.

Övervakningen ökar också medvetenheten om kraven på användning av strålning och god praxis. Ett bra exempel är den nya övervakningsmetoden som utvecklades och togs i bruk år 2024, dvs. en vägledande övervakningsenkät för aktörer inom odontologi och veterinärmedicin. Med hjälp av enkäten kan man både kartlägga förverkligandet av strålsäkerheten och säkerställa att säkerhetstillstånden är aktuella. Med hjälp av övervakningsenkäten försökte STUK åskådliggöra kraven på strålsäkerhet på ett så konkret sätt som möjligt. 

För radioaktivt småavfall behövs en fungerande avfallshantering

Säker användning av strålning förutsätter också en fungerande avfallshantering av radioaktivt avfall. Till exempel har den nationella vägen för småavfall från hälso- och sjukvården och industrin till slutförvaring varit avbruten sedan år 2023. STUK har aktivt utrett situationen år 2024 i samarbete med aktörer inom branschen. Nya avfallsrutter har hittats i utlandet. Det mellanlager som upprätthålls av staten kommer att tas i bruk i begränsad omfattning för vissa slutna källor i början av 2025, men i praktiken måste man snabbt söka nya lösningar för radioaktivt småavfall. 

Tommi Toivonen, direktör för avdelningen för övervakning av strålningsverksamhet, konstaterade i STUKs blogg i början av hösten 2024 att avfallshanteringen av radioaktiva ämnen är en liten men viktig del av den nationella infrastrukturen. "Det är till allas fördel att strålkällor inte förkommer eller förstörs på ett osakligt sätt. Utgångspunkten måste vara att användaren av strålkällan söker en slutförvaringslösning kommersiellt, till exempel hos strålkällans tillverkare. STUK förutsätter i fortsättningen att verksamhetsutövarna lämnar en skriftlig utredning om alternativ för slutförvaring eller återvinning. Staten tar ansvar för strålkällorna endast om det inte finns några realistiska alternativ", skrev Toivonen i bloggen. 

Åtgärder för att minska skadorna av radon och UV-strålning

De största strålningsskadorna orsakas av radon i inomhusluften och solens ultravioletta strålning. Enligt STUKs uppskattning exponeras cirka 30 000 arbetstagare i Finland fortfarande för radonhalter som överskrider referensvärdet i sitt arbete. STUK övervakade arbetsplatserna effektivare för att arbetsgivarna skulle mäta radonhalterna och vid behov vidta åtgärder för att minska exponeringen. År 2024 inriktades radonövervakningen bland annat på restauranger i Helsingfors och vattenverk. STUK statistikförde radonhalterna i bostäder och på arbetsplatser regionalt. Statistiken uppdaterades våren 2024. Dessutom publicerade STUK en radonguide för husbolag. 

Förra hösten anordnade STUK ett möte för de nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna om icke-joniserande strålning. På mötet diskuterades bland annat övervakning och kommunikation i de olika nordiska länderna. Det nordiska samarbetet resulterade också i rapporten ”Overview of radon management in the Nordic countries”, där man granskar hanteringen av risker som orsakas av radon och skillnaderna i metoder mellan de nordiska länderna. 

UV-strålningens skador orsakas huvudsakligen av solen, så bekämpningen av skadorna baserar sig på kommunikation och vägledning. STUK fortsatte sitt långsiktiga kommunikationssamarbete med Meteorologiska institutet och Cancerorganisationerna om hälsoeffekterna av solens ultravioletta strålning (UV-strålning) och skydd mot solen. Den viktigaste formen av samarbete var mediekommunikation. Kampanjen #suniho riktad till medborgarna nådde sammanlagt cirka två miljoner människor. 

År 2024 sammanställdes på initiativ av STUK ett nätverk av myndigheter, hälso- och sjukvården, organisationer och forskningsinstitut, vars syfte är att effektivisera samarbetet och skapa en enhetlig strategi i Finland för att minska UV-strålningens skadliga effekter.

Bedömningen av strålsäkerhetslagstiftningen inleddes

Den nuvarande strålsäkerhetslagstiftningen trädde i kraft i december 2018. Vid beredningen av strålsäkerhetslagen och de kompletterande författningarna ansågs det nödvändigt att efter cirka fem års erfarenhet bedöma huruvida de fungerar. Förra året inledde STUK en bedömning av strålsäkerhetslagstiftningen och bereder en rapport till social- och hälsovårdsministeriet om hur lagstiftningen fungerar och om ändringsbehov. I rapporten fästs särskild uppmärksamhet vid frågor vars reglering förändrades avsevärt år 2018. Bedömningsrapporten publiceras i början av 2025.

Syftet är att identifiera eventuella utvecklingsbehov av regelverket, föreslå alternativa genomförandesätt för ändringarna och bedöma deras konsekvenser. Vid bedömningen av strålsäkerhetslagstiftningens funktion används förutom STUKs sakkunskap även uppgifter från verksamhetsutövare, utbildningsorganisationer, andra myndigheter och experter genom enkätutredningar och intervjuer.

Som en del av bedömningen genomförde STUK under år 2024 enkätundersökningar bland idkare av strålningsverksamhet och användare av srålning samt andra myndigheter.  De som svarade på enkäten är i huvudsak nöjda med den strålsäkerhetslag som reglerar verksamheten och de författningar som preciserar lagen. Till exempel ansåg respondenterna att de skyldigheter som STUK ställde på verksamhetsutövarna på grundval av sina inspektioner var korrekta och konsekventa. I svaren betonades vikten av säkerhet. Det finns till exempel fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller information och anvisningar.

Det är viktigt för skönhetsproffs att identifiera riskerna med strålning 

I övervakningen av icke-joniserande strålning fick STUK år 2024 kännedom om fyra anmälningar om ett skadefall inom skönhetsvårdsbranschen. Icke-joniserande strålning som ultraljud, synligt ljus, infraröd och ultraviolett strålning, elektromagnetiska fält och laserstrålning används i stor utsträckning inom skönhetsvården. Dessa strålningsformer används bland annat för hårborttagning, hudrengöring, härdning av franslim och för att förbättra hudens utseende. Därför är det viktigt att proffs inom skönhetsbranschen känner till riskerna med strålning och känner till kraven i lagstiftningen.

Våren 2024 undersökte Heidi Immonen, studerande vid Laurea yrkeshögskola, främjandet av strålsäkerhet inom skönhetsbranschen på uppdrag av STUK i sitt examensarbete. Syftet med utvecklingsarbetet var att främja kännedomen om användningen av strålning och de lagar och förordningar som reglerar skönhetsbranschen för att främja strålsäkerheten i branschen. Som ett resultat av utvecklingsarbetet skapades ett inlärningsspel om ämnet. 

I Immonens examensarbete framkom att användningen av strålning och tillhörande myndighetsanvisningar är ett utmanande och svagt känt ämne inom skönhetsbranschen. De obligatoriska studierna i utbildningarna inom branschen omfattar inte teoristudier om användning av strålning eller studier om myndighetsbestämmelser, även om det krävs kunskaper i ämnet av en yrkesperson som är verksam i arbetslivet. STUK beslutade på grundval av utvecklingsarbetet att föreslå att studierna i användning av strålning ska läggas till grundexamen inom skönhetsbranschen. Grunderna för grundexamen i hår- och skönhetsbranschen som förnyats av Utbildningsstyrelsen är avsedda att träda i kraft 1.8.2025.

I STUKs blogg skrev inspektör Antti Latomäki sommaren 2024 om övervakningen av användningen av UV-apparater som används för att härda fransförlängningslim och påminde om att ansvaret för säker användning av strålning alltid ligger hos den som tillhandahåller skönhetstjänsten. 

Läs mer i bloggen (stuk.fi)