En drönarpilot håller en strålkälla i handen. Även en liten effekt räcker för att kontrollera drönaren. Effekten är dock alldeles för liten för att värma pilotens vävnader eller för att orsaka andra konsekvenser.
En drönarpilot håller en strålkälla i handen. Även en liten effekt räcker för att kontrollera drönaren. Effekten är dock alldeles för liten för att värma pilotens vävnader eller för att orsaka andra konsekvenser.
Drönarpiloter har frågat Strålsäkerhetscentralen (STUK) om eventuella hälsoeffekter av styranordningarna. Eftersom styranordningen hålls relativt nära kroppen och eftersom dess funktion grundar sig på elektromagnetiska fält är frågorna begripliga. Övervakningen av strålsäkerheten i styranordningarna ankommer på STUK, så frågorna har också kommit till rätt adress.
Styranordningarnas effekt får enligt Traficoms föreskrift vara högst hundra milliwatt. Den maximala effekten är så liten att det i praktiken inte kan uppstå några verkliga hälsoeffekter av användningen av styranordningarna. Med tillförlitliga mätningar får man naturligtvis övertygande information och säkerhet, så STUK grundade ett marknadsövervakningsprojekt för styranordningarna, där man mätte den strålningsexponering som styranordningen orsakar användaren.
Mätningen utfördes på drönares styranordningar som säljs till vem som helst. Till exempel mättes inte styranordningar i militärt bruk i STUK:s övervakningsprojekt.
Först var man tvungen att bearbeta mätdonet för exponering av mobiltelefoner så att det lämpade sig för drönarnas styranordningar
STUK hade ingen mätutrustning för drönares styranordningar. Eftersom STUK också övervakar exponeringen som mobiltelefoner orsakar har centralen ändå utrustning för mätning av mobiltelefonernas strålningsexponering. Ett av målen med projektet för mätning av drönares styranordningar var att tillämpa utrustningen även för mätning av andra apparater än mobiltelefoner. STUK har gjort strålningsmätningar av mobiltelefoner sedan 2003.
Inspektör Jouko Rautio som ledde marknadsövervakningsprojektet vid STUK är nöjd med projektets resultat. "Vi kunde bearbeta utrustningen för att ge tillförlitliga resultat även för styranordningar", konstaterar han. STUK:s laboratorieingenjör Vesa Moilanen ansvarade för bearbetningen.
Av styranordningarna uppmättes deras SAR-värde, som anger hur mycket elektromagnetisk energi som absorberas i kroppen när apparaten används. Mätresultaten var inte överraskande. De uppmätta värdena var mycket små.
”En drönarpilot kan som mest få cirka en tiondel av det tillåtna SAR-värdet”, säger Jouko Rautio. "Man måste också komma ihåg att det tillåtna SAR-värdet är mycket konservativt, dvs. en verklig hälsorisk skulle endast uppstå om värdet var mycket högre än det tillåtna värdet."
