Före byggande av kärnkraftsanläggningen

Det första steget i ett nytt kärnkraftsprojektet är miljökonsekvensbedömningen. Med hjälp av denna strävar man efter att minska eller helt förhindra projektets negativa miljökonsekvenser. Därefter kan kärnkraftsprojektet ansöka om principbeslut hos statsrådet.

Miljökonsekvensbedömning

Enligt miljölagstiftningen ska för nya kärnkraftverksprojekt göras en miljökonsekvensbedömning (MKB) innan man ansöker om ett principbeslut. MKB är ett planeringsverktyg vars resultat måste beaktas vid prövningen av tillståndet för projektet. 

Processen utgörs av två skeden: först utarbetar verksamhetsutövaren som ansvarar för projektet programmet och därefter en redogörelse. I båda skedena fungerar arbets- och näringsministeriet (ANM) som kontaktmyndighet. STUK överlämnar till ANM sitt eget utlåtande över både MKB-programmen och MKB-beskrivningarna.

Planering av markanvändning

Innan detaljplanen för förläggningsplatsen för kärnkraftverket upprättas och godkänns ska ett utlåtande från STUK erhållas i frågan. STUK har gett ett flertal utlåtanden om planläggning av förläggningsplatser för kärnkraftverk och om planändringar för nuvarande förläggningsplatser på landskaps-, allmän och detaljplansnivå.

Vid planläggning och val av förläggningsplats för kärnkraftverk är målet att kärnkraftverket skyddas mot hotfaktorer och att de olägenheter och hot som anläggningen medför sin omgivning förblir minimala. Vid val av förläggningsplats ska man beakta de lokala förhållandenas inverkan på säkerheten samt skydds- och beredskapsarrangemangen. Förläggningsplatsen ska vara sådan att de olägenheter och hot som anläggningen medför sin omgivning är mycket små och att anläggningens värmeavledning till omgivningen kan ordnas på ett tillförlitligt sätt. Den allmänna principen är att kraftverket ska ligga på ett glest bebott område och långt ifrån större bosättningscentrum. I närheten av kärnkraftverket får man inte heller bedriva verksamhet som kan orsaka en risksituation vid kraftverket.

Principbeslut

Uppförandet av ett kärnkraftverk kräver principbeslut av statsrådet om att det är i samhällets helhetsintresse. Beviljandet av principbeslutet avvägs i statsrådet enligt i kärnenergilagen. Principbeslutet ges till riksdagen för behandling. Riksdagen kan upphäva beslutet eller besluta att det träder i kraft som sådant. I ansökan kan man presentera ett eller flera alternativ för verkets typ och platsen för kraftverket, som man senare väljer. För att statsrådet ska kunna fatta ett positivt principbeslut måste den kommun där det planerade kärnkraftverket ska förläggas understödja projektet.

Ansökan om principbeslut som rör kärnkraftverk innehåller bland annat en beskrivning av kraftverkets säkerhetssystem på principnivå. I principbeslutstadiet bedömer man ännu inte kraftverkets teknik och säkerhet i detalj, utan för statsrådets och riksdagens del är beslutets karaktär delvis också politiskt. 

STUKs uppgift är att uppgöra en preliminär säkerhetsbedömning utifrån ansökan. I säkerhetsbedömningen bedömer STUK projektets möjligheter att uppfylla bestämmelserna i kärnenergilagen och -förordningen samt i statsrådets förordningar som stöder sig på 82 § i kärnenergilagen. Då STUK bereder säkerhetsbedömningen ber den om yttranden över bedömningen av kärnsäkerhetsdelegationen och vid behov även av andra expertorganisationer. 

STUKs uttalanden och säkerhetsbedömningar finns på den finska sidan.