Strålningsmätningar och godkännanden

Strålning mäts av många olika orsaker, och det finns olika slags mätare i bruk. För alla mätningar är det viktigt att använda rätt mätinstrument och säkerställa att mätaren är i skick och kalibrerad. Mätresultatet måste också tolkas korrekt. Vissa strålningsmätningar kräver separat godkännande.

Strålningsmätningar utförs för att skydda arbetstagarna vid övervakning av exponeringsförhållanden eller individuell dosövervakning. Mätningar behövs också då kvaliteten av användningen av strålning säkras och inom hälso- och sjukvården när man fastställer patienters strålningsexponering. Dessutom utförs radonmätningar för att bedöma exponeringen av både arbetstagare och allmänheten. För att mätresultatet ska vara tillförlitligt ska strålningsmätningarna utföras med en lämplig, intakt, fungerande och kalibrerad mätare. Utöver strålningsmätningar använder man också kalkylmässiga metoder för att fastställa strålningsexponeringen. Närmare information om kraven på strålningsmätare finns i Strålsäkerhetscentralens föreskrift om mätningar av joniserande strålning STUK S/7/2021.

Godkännande av radonmätningar

Godkännande av dosimetritjänster

Val av lämplig mätare

Vid val av mätare ska man säkerställa att mätaren kan användas för att mäta strålkvaliteten och doshastigheten i fråga och att mätarens energiområde är lämpligt. Mätarens egenskaper ska lämpa sig för situationen där den används och de rådande förhållandena i omgivningen får inte påverka mätresultaten på ett okontrollerbart sätt.

Mätarens lämplighet ska kontrolleras i synnerhet vid mätning av pulsformad strålning, mycket höga doshastigheter eller lågenergistrålning. Det är mycket typiskt att samma strålningsmätare inte är lämplig för mätning av alla arter och kvaliteter av strålning. Till exempel kan man inte använda en doshastighetsmätare för att fastställa den ytaktivitet som orsakas av kontamination från radioaktiva ämnen.

Kalibrering och övervakning av mätarens funktionsduglighet

Strålningsmätare ska kalibreras ändamålsenligt. Kalibrering innebär att man för mätaren fastställer en kalibreringsfaktor, som är förhållandet mellan det värde som mätinstrumentet avger och mätstorhetens värde. Samtidigt fastställs också osäkerhet för kalibreringsfaktorn. Strålningsmätare kalibreras i ett laboratorium som har spårbarhet till internationella mätnormaler för strålning. Kalibreringen ska utföras innan mätaren tas i bruk. Därefter ska kalibreringen utföras minst en gång vart femte år, om inte annat förutsattes då mätmetoden eller verksamheten godkändes.

Inom hälso- och sjukvården och vid radonmätningar är kraven som ställts på kalibreringsintervallen mer specifika. Kalibreringsintervallet för bruksmätare som används för mätning av medicinsk exponering får vara högst två år. Kalibreringsintervallet för mätare som används för doskalibrering av strålbehandlingsanordningar för extern strålbehandling och mätare som används för kalibrering av strålkällor i brachyterapi får vara högst tre år. Kalibreringsintervallet för mätare och mätsystem för mätning av radonhalten i luften och exponeringen för radon får vara högst två år.

Det kan vara nödvändigt att upprepa kalibreringen oftare om mätaren justeras eller om man upptäcker problem i dess funktion. Den första kalibreringen som utförs av tillverkaren är ofta tillräcklig för att strålningsmätaren ska kunna tas i bruk.

Mätaravläsningen justeras vanligtvis inte i samband med kalibreringen. Det verkliga värdet av strålningsstorheten erhålls genom att multiplicera mätaravläsningen med kalibreringsfaktorn. Kalibreringsfaktorn kan vara beroende av den strålkvalitet som mäts. Kalibrering ska därför göras för det energiområde inom vilket mätaren ska användas.

Mellan kalibreringarna ska mätarens funktionsduglighet kontrolleras med jämna mellanrum. Detta inkluderar kontroll av mätarens allmänna skick och ett funktionstest med hjälp av en lämplig strålkälla.

Mätnoggrannhet vid strålningsmätningar och dosimetri

Alla mätningar är förknippade med osäkerhetsfaktorer. Deras inverkan på mätresultatet bedöms i en osäkerhetsbedömning. Utifrån osäkerhetsbedömningen vet man hur väl mätresultatet beskriver det verkliga värdet på storheten som mäts och vilka faktorer som påverkar mätosäkerheten.