STUK övervakar strålningsverksamhet
Strålsäkerhetscentralen övervakar säkerheten vid användning av joniserande strålning och annan strålningsverksamhet. Övervakning kan ske genom inspektioner på platser där strålning används och med andra övervakningsmetoder, såsom tillsynsenkäter. Med övervakningen säkerställs att verksamheten bedrivs på ett säkert och godtagbart sätt i enlighet med strålsäkerhetslagstiftningen och tillståndsvillkoren.
Principer
Strålsäkerhetscentralen (STUK) har som uppgift att inspektera och följa sådan verksamhet och sådana förhållanden som avses i strålsäkerhetslagen och som kan orsaka skadlig strålningsexponering. Syftet med detta är att säkerställa att strålkällor och andra redskap och tillbehör som påverkar strålsäkerheten används på ett korrekt och säkert sätt. Samtidigt säkerställs att strålkällorna och tillbehören är i gott skick och uppfyller de krav som gäller för dem under drift.
Om det finns brister i verksamheten ålägger inspektören verksamhetsutövaren att korrigera verksamheten så att den är säker och uppfyller kraven i strålsäkerhetslagstiftningen. Om verksamheten inte är i linje med strålsäkerhetslagen eller om den kan orsaka uppenbara sanitära olägenheter kan Strålsäkerhetscentralen besluta att avbryta eller begränsa verksamheten. I fall som av säkerhetsskäl är brådskande kan inspektören fatta beslutet om huruvida verksamheten ska avbrytas eller begränsas.
STUK övervakar också transporten av radioaktiva ämnen. Transport av slutna strålkällor med hög aktivitet kräver ett säkerhetstillstånd, så övervakningen är liknande som vid annan verksamhet som förutsätter ett säkerhetstillstånd. Övervakningen av transport av icke-högaktiva slutna strålkällor utförs i enlighet med lagen om transport av farliga ämnen. Denna övervakning utförs ofta som en del av andra inspektioner.
Inspektionsprogram
STUK utarbetar ett inspektionsprogram för inspektioner av verksamhet som kräver säkerhetstillstånd. Med övervakning i enlighet med inspektionsprogrammet säkerställer man att strålningsverksamheten är tillräckligt säker i förhållande till riskerna förknippade med den. Dessutom används inspektionsprogrammet för att övervaka att man i strålningsverksamheten uppfyller de villkor som anges i strålsäkerhetslagens bestämmelser och i säkerhetstillstånden.
Inspektionsprogrammet omfattar föranmälda och oanmälda inspektioner som kan utföras regelbundet eller utifrån övervägande från fall till fall. Inspektionsprogrammet kan också innefatta inspektioner som grundar sig på tillsynsenkäter och information och material som erhållits från verksamhetsutövaren. Dessa inspektioner innefattar inte ett besök på verksamhetsplatsen.
Inspektioner på platsen där strålning används
Strålsäkerhetscentralen riktar sin övervakning på en riskbaserad grund. Det innebär bland annat att inspektioner riktas till platser där verksamheten kan orsaka allvarligare eller mer omfattande strålningsskador. Inspektioner riktas också till platser om vars verksamhet det annars inte finns tillräckligt med nödvändig information tillgänglig. På motsvarande sätt minskar antalet inspektioner av verksamhet med lägre risk. Syftet är dock att utföra inspektionerna så att all verksamhet granskas på ett tillräckligt heltäckande sätt.
Bekräftade säkerhetsbedömningar av strålningsverksamhet används som en del av bedömningen av inspektionsbehov. Dessutom kan en enkät skickas till verksamhetsutövaren före inspektionen som sedan utnyttjas när inspektionsbehovet bedöms. Inspektionen kan också ersättas med dessa enkäter.
Separata driftsättningsinspektioner av utrustning och funktioner utförs om det i samband med beviljande av säkerhetstillståndet konstateras att detta är nödvändigt för att garantera säkerheten. Då utförs inspektionen innan apparaten tas i bruk eller verksamheten inleds. Dessutom kan inspektionen i vissa fall utföras strax efter att apparaten tagits i bruk eller verksamheten inletts, som en så kallad första inspektion.
Utöver de ovan nämnda situationerna utför STUK inspektioner utifrån övervägande från fall till fall. Detta kan göras till exempel när en inspektion är nödvändig på grund av en strålsäkerhetsincident. Inspektioner kan också utföras på nytt efter gottfinnande. En ny inspektion kan utföras om man vid en tidigare inspektion konstaterat sådana brister vars korrigering måste säkerställas.
I vissa fall utförs inspektioner också utan att man meddelar om dem i förväg. En sådan inspektion kan utföras om det är sannolikt att man annars inte får en verklighetstrogen bild av verksamheten eller om det misstänks att verksamheten inte överensstämmer med säkerhetstillståndet. En inspektion kan också utföras utan meddelande i förväg om verksamhetsutövaren inte har det säkerhetstillstånd som verksamheten kräver.
Inspektioner i samband med beviljande eller ändring av säkerhetstillstånd och upphörande av verksamheten är avgiftsbelagda. De prissätts enligt social- och hälsovårdsministeriets betalningsförordning. Strålsäkerhetscentralens övriga inspektioner på verksamhetsplatsen ingår i de årliga tillsynsavgifterna.
Övervakningsrapporter
STUK publicerar övervakningsrapporter om de uppgifter som samlats in genom tillsynsenkäter och annan övervakning. Dessa rapporter innehåller aktuell information om övervakningsresultaten och vart övervakningen kommer att riktas i framtiden.
Verksamhetsutövare som använder slutna källor
År 2023 kommer Strålsäkerhetscentralen (STUK) att övervaka verksamhetsutövare som använder slutna strålkällor och som inte har inspekterats alls. Syftet är att se till att sådana verksamhetsutövares användning av strålning är förenlig med den information om strålningsverksamhet som lämnats i ansökan om säkerhetstillstånd. Resultaten av övervakningen kommer att sammanställas och offentliggöras.
Dessutom kommer STUK att skicka en tillsynsenkät till verksamhetsutövare som innehar slutna strålkällor som varit i drift i 40 år. Enligt strålsäkerhetslagen ska sådana slutna strålkällor tas ur bruk senast den 15 december 2023, så med hjälp av tillsynsenkäten kommer man att ta reda på verksamhetsutövarnas planer när det gäller tidtabellen för avveckling av gamla slutna strålkällor.
STUK kommer att skicka en tillsynsenkät även till verksamhetsutövare som har slutna strålkällor i drift vars ålder inte är känd och för vilka inget certifikat som anger den slutna strålkällans ålder har lämnats in till STUK i sinom tid. I tillsynsenkäten kommer man att få information om åldern på de slutna strålkällor som är i drift och, vid behov, om planerna på en tidsplan för avveckling av gamla slutna strålkällor.
Övervakningsresultaten sammanfattas och resultaten rapporteras.
Verksamhetsutövare som använder apparater som alstrar joniserande strålning på elektrisk väg
År 2023 kommer STUK att övervaka verksamhetsutövare vars strålningsverksamhet aldrig har inspekterats och som använder XRF-utrustning att omfattas av övervakning. Syftet är att se till att sådana verksamhetsutövares användning av strålning överensstämmer med den information om strålningsverksamhet som lämnats in i ansökan om säkerhetstillstånd. De verksamhetsutövare som ska inspekteras har beviljats säkerhetstillstånd sedan 2017. Övervakningsresultaten sammanfattas och resultaten rapporteras.
Verksamhetsutövare som använder öppna strålkällor
Under 2023 kommer STUK att fokusera övervakningen på stora verksamhetsutövare som använder öppna strålkällor. Dessutom kommer universitetens användning av öppna strålkällor att övervakas. År 2023 kommer ett antal universitet att inspekteras för deras användning av öppna strålkällor. Övervakningsresultaten sammanfattas och resultaten rapporteras.
Doser för genomlysningsapparater som används på flygplatsen
Genomlysningsapparater på Helsingfors-Vanda flygplats är s.k. TT-skannrar, som jämfört med tidigare apparater orsakar en hög dos till dosimetern om den genomlyses. Detta har orsakat problem, eftersom dosen från genomlysning inte kan särskiljas från den dos som mäts av resten av dosimetern, som mäter yrkesmässig exponering. Detta orsakar också problem för underhållet av dosregistret.
STUK kommer att mäta genomlysningsapparater på flygplats för att fastställa storleken på den dos de orsakar. Mätresultaten kommer att sammanställas och offentliggöras. När strålningsarbetare reser glömmer de ofta en dosimeter i sitt handbagage och alla säkerhetskontrollanter är inte medvetna om att dosimetrar inte får genomlysas. Resultaten av undersökningen kommer också att användas i utbildningssyfte.
Kartläggning av läget när det gäller dosövervakning för strålningsarbetare i kategori B
STUK försöker få en uppfattning om antalet strålningsarbetare i kategori B i Finland som inte omfattas av personlig dosövervakning och vars arbetsuppgifter och strålningsexponeringsnivåer därför inte är kända för Strålsäkerhetscentralen.
I arbetet kartläggs t.ex. antalet strålningsarbetare i kategori B bland innehavarna av säkerhetstillstånd, deras arbetsuppgifter, de metoder för dosövervakning som används, de strålningsdoser som uppstår i deras arbete osv. På grundval av den bild av situationen som erhålls kommer man att överväga om det är nödvändigt att ge verksamhetsutövarna vägledning om hur dosövervakningen av arbetstagare i kategori B ska organiseras. Om vägledning anses nödvändig kommer STUK att skriva den och skicka den till de operatörer till vilka resultaten av tillsynsenkät visar att det är lämpligt att skicka den.
Säkerhetskultur
Strålsäkerhetslagen kräver att verksamhetsutövarna utvecklar och upprätthåller en god säkerhetskultur. STUK genomför en undersökning av de strålsäkerhetsansvariga som utsetts i säkerhetstillstånden för användning av strålning inom industrin och forskningen. I undersökningen undersöks verksamhetsutövarnas säkerhetsinriktning och deras uppfattningar om säkerhetskulturen och säkerhetshanteringen i enlighet med strålsäkerhetslagen. På grundval av undersökningen kommer man att göra en lägesbild, som kommer att användas för att genomföra eventuella ytterligare åtgärder och utvecklingsförslag inom tillsynen och kommunikationen.
Medicinska undersökningar
Röntgenundersökningar och -ingrepp
Röntgenfotografering av en patient är det vanligaste sättet att använda strålning inom hälso- och sjukvården. Det görs årligen totalt cirka 5,7 miljoner röntgenundersökningar och -ingrepp. Den vanligaste röntgenundersökningen är en intraoral undersökning av en enda tand eller några tänder som ligger intill varandra. Det utförs årligen cirka 1,8 miljoner undersökningar av denna typ. Allt som allt utförs det årligen cirka 2,2 miljoner röntgenundersökningar av tänder.
Vid sidan om tandröntgen är konventionella röntgenundersökningar allmänna. Den vanligaste konventionella röntgenundersökningen är thorax- dvs. lungröntgen som utförs cirka 0,5 miljoner gånger årligen. Mammografiscreening och olika röntgenundersökningar av extremiteterna är också vanliga. Det görs årligen totalt cirka 2,6 miljoner röntgenundersökningar.
Både tand- och nativröntgenundersökningar har minskat något i antal under de senaste åren. Däremot har antalet datortomografiska undersökningar (DT), undersökningar av blodkärlen med kontrastmedel och radiologiska ingrepp ökat markant. Under de senaste åren har dock antalet nativ- och tandröntgenundersökningar minskat snabbare än antalet andra röntgenundersökningar har ökat.
Den vanligaste typen av DT-undersökningar är undersökning av huvudet, av vilka det utförs cirka 180 000 varje år. Datortomografi av kroppen, buken och thorax är också vanliga. Det utförs årligen cirka 650 000 DT-undersökningar. Antalet undersökningar av blodkärlen med kontrastmedel uppgår till cirka 46 000 och det utförs cirka 65 000 radiologiska ingrepp som exponerar för strålning.
Radionuklidundersökningar
Det utförs årligen cirka 43 000 radionuklidundersökningar på patienter. De vanligaste radionuklidundersökningarna är diagnostisk avbildning av tumörer och undersökningar av benstomme, mjukvävnad och cirkulationsorgan. Det utförs relativt få radionuklidundersökningar på barn, cirka tusen per år. Under de senaste åren har antalet radionuklidundersökningar hållits någorlunda oförändrat från år till år. Under de senaste cirka tio åren har det skett en kraftig minskning i antalet gammaundersökningar och SPECT-undersökningar (single photon emission computed tomography) och på motsvarande sätt en ökning i antalet SPET-DT- och PET-DT-undersökningar.
De vanligaste radionukliderna som används i radionuklidundersökningar är Tc-99m, F-18 och I-123. Minskningen av antalet traditionella radionuklidundersökningar är också synlig som en minskning i användningen av Tc-99m-märkta radioaktiva läkemedel. Å andra sidan är det kraftigt ökande antalet PET-undersökningar synligt som en ökning av användningen av F-18.
Strålbehandling
I Finland får årligen cirka 40 000 patienter en cancerdiagnos. Av dessa ges ungefär hälften strålbehandling i samband med vården. Antalet patienter förväntas öka med några procent per år inom den nära framtiden.
Ungefär 3 000 patienter per år får radionuklidterapi.
Finländarnas strålningsexponering inom hälso- och sjukvården
Röntgenundersökningar och -ingrepp och radionuklidundersökningar har under flera år varit de största källorna till artificiell strålningsexponering. Befolkningens exponering kan bedömas genom att kombinera stråldoserna från samtliga undersökningar, multiplicerat med storleken i respektive undersökning.
Stråldosen som orsakas till befolkningsnivån, dvs. den kollektiva dosen, kan jämföras mellan olika år eller olika länder. Då rapporteras den kollektiva dosen vanligtvis per individ, som om strålningsexponeringen från undersökningarna är jämnt fördelad bland befolkningen.
Röntgenundersökningar och -ingrepp
Röntgenundersökningar och -ingrepp orsakar varje finländare kalkylmässigt en årlig effektiv dos på cirka 0,7 mSv. Sammantaget är finländarnas genomsnittliga årliga effektiva dos lite under 6 mSv.
Trots att det utförs många tandundersökningar och konventionella röntgenundersökningar orsakar dessa endast en liten del av den kollektiva dosen – tandundersökningarna står för mindre än en procent och de konventionella röntgenundersökningarna för cirka 10 procent. Däremot orsakades cirka 70 procent av den kollektiva effektiva dosen från röntgenundersökningar och -ingrepp av datortomografier. Eftersom datortomografier hela tiden blir allt vanligare ökar också deras andel av den kollektiva dosen.
Radiologiska och kardiologiska ingrepp utgör en liten del av det totala antalet undersökningar, men strålningsexponeringen de orsakar är större. På grund av detta är betydande ändringar i antalet undersökningar intresseväckande. Sammantaget har den kollektiva effektiva dosen från röntgenundersökningar och -ingrepp ökat betydligt under de senaste tio åren men är fortfarande ganska låg på internationell skala.
Radionuklidundersökningar
Kalkylmässigt orsakar radionuklidundersökningar varje finländare en effektiv dos på cirka 0,04 mSv. Rejält över hälften av denna dos beror på användningen av radioisotoper och resten på DT-undersökningar som utförs i samband med radionuklidundersökningar. Sammantaget har den kollektiva effektiva dosen som orsakas av radionuklidundersökningar ökat något under de senaste åren. Antalet datortomografier har ökat men den kollektiva effektiva dosen som orsakas av radioaktiva läkemedel har förblivit densamma.
Strålbehandling och radionuklidterapier
Exponering som orsakas av strålbehandling och radionuklidterapier beaktas inte vid bestämning av den exponering som orsakas befolkningen av strålning som används inom hälso- och sjukvården. Det är endast en liten del av befolkningen som får strålbehandling och denna del utgörs av patienter med en diagnostiserad sjukdom som kräver strålbehandling. En sådan sjukdom kan till exempel vara cancer. På grund av detta har man internationellt kommit överens om att exponeringen som dessa behandlingar orsakar inte ska fördelas kalkylmässigt så att den gäller hela befolkningen.
Kontakta oss:
[email protected] (hälsovård och veterinärmedicin)
[email protected] (tandröntgen)
[email protected] (industri och forskning)
[email protected] (hälsovård och veterinärmedicin)
[email protected] (tandröntgen)
[email protected] (industri och forskning)