Radon på arbetsplatser

Arbetsgivaren är skyldig att utreda radonhalten i arbetslokalerna.

Arbetsplatsens radonhalt måste mätas i följande fall:

• I alla arbetslokaler som ligger delvis eller helt under markytan i hela landet.
• I områden där över 10 procent av radonhalter som mätts tidigare överskrider värdet 300 Bq/m³. STUK för en förteckning över dessa områden. Se de områden där mätning är obligatorisk här.
• På arbetsplatser som ligger på en ås eller på andra grus- eller sandformationer som lätt släpper igenom luft i hela landet. Se de områden där jordmånen har god luftgenomtränglighet.
• I en anläggning som levererar hushållsvatten eller en livsmedelslokal där det vatten som används inte enbart härstammar från en ytvattenförekomst och där vattnet kommer i kontakt med inomhusluften.

Radonmätning är i allmänhet inte nödvändig på arbetsplatser som ligger på andra våningen eller högre upp i byggnaden. I sådana lokaler är radonhalterna oftast små.

Använd det här frågeformuläret för att ta reda på om din arbetsplats måste mäta radon.

(Obs. Uppgifterna lagras inte i STUK:s system.)

Radonhalten på arbetsplatsen bestäms i första hand genom att använda en radonmätningsburk (integrerande mätning) som förvaras i arbetslokalerna i minst två månader mellan början av september och slutet av maj. Radonmätningsburken anger medelvärdet för halten under en längre tid. Efter detta kan man vid behov reda ut tidsmässiga variationer i radonhalten med den så kallade kontinuerliga radonmätningen.

Centralt vid radonövervakning på arbetsplatser är att man använder en tillförlitlig mätmetod för att fastställa radonhalten. Radonmätning kan beställas av företag som använder en av mätmetod som godkänts av STUK.

Syftet med radonmätning är att utreda de anställdas exponering för radon, så mätpunkterna och antalet burkar som behövs väljs enligt det.

Utrymmet under varje ventilationsmaskin och den separata byggnaden mäts på följande sätt:

Hallen eller liknande öppet utrymme under varje ventilationsmaskin ska mätas enligt följande:

• Varje arbetsplats mäts med minst två burkar, utom om arbetsplatsens totala yta är liten (mindre än 100 m²).
• Åtminstone en mätning bör utföras i varje arbetsbyggnad. Om en byggnad har flera ventilationsapparater, ska lokalerna under varje separat ventilationsapparat mätas med minst en burk.
• Radonmätning på arbetsplatsen görs på byggnadens första våning (från marknivån) samt i lagren under den i de lokaler där man arbetar eller där det finns  personalutrymmen.
• Om mätning ska genomföras på arbetsplatsen på grund av att arbetsplatsen har delvis eller helt underjordiska lokaler, ska åtminstone dessa underjordiska lokaler mätas.
• Placera mätburkarna enligt följande:

1. Främst i utrymmen där människor arbetar eller vistas mest
2. I utrymmen där stora radonhalter kan förekomma, t.ex. intill golvgenomföringar eller schakt (men inte i utrymmen som inte besöks)
3. Burkarna placeras så jämnt som möjligt i hela byggnaden

Om arbetsplatsens radonmätning har genomförts med STUKs radonmätningsburkar, skickar radonmätningstjänsten en resultatbeskrivning till beställaren. STUKs radonmätningstjänsten skickar mätresultaten till STUKs radonövervakning av arbetsplatser.

Om radonmätning beställs från ett privat radonmätningsföretag, ska arbetsgivaren omedelbart meddela resultaten från radonmätningen via STUK's elektroniska tjänst.  Alla radonhalterna, inklusive små, ska rapporteras till STUK. Mätningar som beställts från STUK behöver inte rapporteras.

Meddelandet ska åtföljas av en testrapport. Se till att du har radontestrapporten från laboratoriet tillgänglig innan du loggar in. Resultaten sparas inte om testrapporten saknas
Alla resultat sparas i den riksomfattande radondatabasen. Var beredd att besvara en kompletterande frågeformulär om dina mätningar visar radonkoncentrationer över 333 Bq/m³ (årsmedelvärde över 300 Bq/m³). Ytterligare information krävs om golvytan och antalet anställda på arbetsplatsen samt om mätpunktens våning, ventilation, antal anställda och årlig arbetstid vid mätpunkten.

Referensvärden för radon

Radonhalten under arbetet får inte vara mer än 300 Bq/m³ i regelbundet arbete (över 600 timmar per år). Radonhalten beräknas som årsmedel av radonhalten under arbetet (mätresultat x 0,9). Yrkesexponerings referensvärde för radon är 500 000 becquerel-timmar i kubikmeter per år. Exponeringen beräknas som summan av de exponeringar som ackumulerats under året i alla arbetsytor.

Vad ska man göra om mätresultatet är större än referensvärdet?

Om den radonkoncentration som uppmätts vid en burkmätning under en period av minst två månader är större än referensvärdet, måste arbetsgivaren göra ytterligare undersökningar eller vidta åtgärder som minskar radonhalten och den exponering för radon som de anställda är utsatta för. STUKs inspektör kommer att kontakta arbetsgivaren och be om ytterligare information. Därefter ålägger STUK till arbetsplatsen krav på ytterligare åtgärder och tidsfrister för genomförandet av dessa åtgärder. Nedan några exempel på fall:

• På arbetsplatser där åtgärdsgränsen överskrids föreskrivs åtgärder för att minska radonhalten, dvs. en radonsanering. För planering av radonsanering på arbetsplatser gäller samma regler som för radonsanering av bostäder. Det måste kontrolleras att saneringen är effektiv genom en burkradonmätning som pågår i minst två månader. Exponeringsräknare (excel) 
• Arbetsgivaren fyller i räknären för radonexponering och arbetstagarnas radonexponering ligger under referensvärdet 500 000 Bq h/m³ per år (exponeringen beräknas som summan av de exponeringar som ackumulerats på alla arbetsplatser under året) - OK. Läs mer on radonsanering (Länken kommer snart).
• I fastigheter med tidsinställd ventilation kan radonhalten under arbetstiden vara avsevärt lägre än under andra tider. Om radonhalten som uppmätts med burk i en sådan fastighet överskrider åtgärdsgränsen, kan man genomföra den så kallade kontinuerliga burkradonmätningen under minst en vecka.

Radonhalt under arbetstid

• Läs mer: Radonhalt under arbetstid 
•  För att beräkna radonkoncentrationen under arbetstiden krävs både en burkradonmätning och en kontinuerlig mätning under samma förhållanden (inga saneringsåtgärder mellan dessa mätningar).
• Om radonkoncentrationen under arbetstiden ligger över referensvärdet måste radonsanering utföras. Att saneringen är effektiv måste kontrolleras genom en burkradonmätning som pågår i minst två månader.
• Reparationsföretagen kan utföra en kontinuerlig radonmätning efter reparationen, vilket ger ett snabbt resultat av effekten av reparationsåtgärderna. Enbart denna mätning är inte tillräcklig för att avgöra hur effektiva de sanerande åtgärderna är, utan det krävs ytterligare en burkradonmätning på minst två månader.

Om det behövs åtgärder på arbetsplatsen som minskar radonexponeringen, måste dessa åtgärder vidtas omedelbart. Åtgärdernas tillräcklighet måste fastställas med ekvivalenta mätningar eller beräkningar som tidigare har använts för att fastställa en radonhalt eller radonexponering över referensvärdet. Resultaten av mätningarna måste rapporteras till STUK.

Den genomsnittliga radonhalten i en fastighet kan förändras av många skäl. STUK rekommenderar därför att radonmätningar inomhus upprepas på arbetsplatser, i lägenheter och andra bostadsutrymmen

• vart tionde år om den tidigare radonhalten var högre än 100 Bq/m³;
• vart tionde år, om radonkoncentrationen har sänkts under referensvärdet genom radonsanering;
• vart femte år om radonkoncentrationen under referensvärdet har uppnåtts genom radonsanering och radonkoncentrationen före saneringen var över 1000 Bq/m³;
• så snart som möjligt efter betydande byggnads- eller ventilationsarbeten (t.ex. byte av betongplatta, dränering eller ventilation).

Om en årlig genomsnittlig radonkoncentration på 300–400 Bq/m³ uppmättes när den gamla strålningslagen trädde i kraft, ska en ny mätning göras inom tio år efter att den nya lagen trätt i kraft, dvs. före utgången av 2028, eller tidigare om fastigheten genomgår betydande renoveringsarbeten (Strålsäkerhetsslagen 859/2018, 202 §).

Nya mätningar måste utföras om fastigheten genomgår större bygg- eller ändringsarbeten på konstruktioner eller ventilation, till exempel vid utbyte av betongplattor, dräneringar, ventilation eller fönster. Tryckförhållandena i en byggnad kan också förändras efter t.ex. ett fönsterbyte: om en betydande mängd ersättningsluft kom in genom de gamla fönsteröppningarna kan nya, täta fönster öka det negativa trycket i rummet, minska ventilationen och avsevärt öka radonhalterna.