Mätmetoder och leveranstider 

De leveranstider för resultat som anges för alla mätmetoder är riktgivande och är inte bindande för STUK. Leveranstiden för resultaten beror på STUK:s övervakningsskyldigheter och hur brådskande dessa är vid tidpunkten i fråga.

Servicemätningar utförs vid sidan om STUK:s normala övervakningsmätningar, så STUK kan inte garantera att resultaten av servicemätningen levereras till kunden inom den riktgivande leveranstiden.

Mätmetod   Resultatets leveranstid a,b 
Gammaspektrometrisk  ca 2 veckor till 2 månader
Tritium   ca 2 veckor 
Strontium   ca 2−3 månader 
Uran  ca 1 månad 
Polonium-210  ca 2 månader 
Totalalfa- och totalbeta-aktivitet    ca 1 månad 
ICP-MS  ca 1 månad 

a) Leveranstiden uppskattad från tidpunkten då provet anländer till Strålsäkerhetscentralen. 

b) Man kan begära att mätresultatet levereras som brådskande. Då är priset för tjänsten 1,5 gånger det normala priset (brådskande leverans inom ramen för STUK:s resurser och den valda metoden). Om ni vill ha ett prov som brådskande ska ni kontakta STUK så att vi kan informera er om möjligheten till en brådskande mätning. 

Mätmetoder

Gammaspektrometrisk mätning 

Radioaktiva ämnen som förekommer i proverna och vars halter kan bestämmas med en gammaspektrometer är bland annat kalium-40, kobolt-60, cesium-134, cesium-137, bly-210, radium-226, uran-235 och uran-238. 
 
Mätmetoden ställer inte särskilt höga krav på provet. För noggrann bestämning av halt strävar man dock efter att mäta provet i provbehållare med en volym på antingen 35, 110 eller cirka 500 milliliter. Dessutom måste provet vara homogent. De flesta prover förbehandlas så att de uppfyller dessa krav. Metoder för förbehandling inkluderar bland annat torkning, finfördelning, bränning, pressning och avdunstning. Om den ursprungliga provvolymen är mycket liten (t.ex. mindre än 10 gram) kan resultatets exakthet försämras. Provets mätningstid ligger mellan några timmar och ett dygn. 
 
Med metoden upptäcks vanligtvis halter som överstiger 1 becquerel per kilogram (Bq/kg) eller 1 becquerel per liter (Bq/l). Även halter som understiger 0,1 Bq/kg kan upptäckas genom att effektivisera provets förbehandling eller förlänga mätningstiden. Resultatet omfattar de radioaktiva ämnen som upptäckts, deras halter i provet och resultatets osäkerhet. Bestämningsgränser för de önskade ämnena kan också meddelas som resultat om ämnena i fråga inte upptäcktes under mätningen. 

Mätning av tritium 

Mätningen av tritium i vatten utförs på ett vattenprov som destillerats med vätskescintillationsmetoden. Bestämningsgränsen är 1−3 becquerel per liter (Bq/l), beroende på mätningstiden. Från sekretprov tas provet för direkt mätning utan destillering, och bestämningsgränsen är cirka 6–8 becquerel per liter (Bq/l).

Strontium 

Bestämning av radioaktivt strontium i ett miljö- eller livsmedelsprov kräver utöver förbehandling av provet också en lång kemisk separationsmetod innan strontiums beta-aktivitet kan mätas. Dessutom innehåller analysen en väntetid på mer än två veckor. Bestämningsgränsen är 0,02–0,1 becquerel per liter (Bq/l) eller becquerel per kilogram (Bq/kg), beroende på mätningstiden och provvolymen. 

Uran och polonium 

Radiokemiska uran- och poloniumbestämningar kan göras från ett livsmedels- eller miljöprov. Provet ska alltid göras lösligt.  Bestämningsgränsen är cirka 0,01 becquerel per liter (Bq/l) eller becquerel per kilogram (Bq/kg), beroende på mätningstiden och provvolymen. 

Totalalfa- och totalbeta-aktivitet 

För bestämning av totalalfa-aktivitet fastställer man alla radioaktiva ämnen som orsakar alfa-aktivitet i provet. Aktivitetskoncentrationerna av enskilda radioaktiva ämnen kan inte erhållas separat från totalalfabestämningen, endast den totala aktivitetskoncentrationen av alfa-aktiva ämnen. Till exempel i dricksvattenprover bildas totalalfa-aktiviteten av alfa-aktiva radioaktiva ämnen i dricksvatten, såsom uran, radium och polonium. På motsvarande sätt bildas totalbeta-aktiviteten av alla radioaktiva ämnen som avger betastrålning i provet. 

ICP-MS 

ICP-MS-tekniken är en flergrundämnesteknik som möjliggör samtidig mätning av prover med höga och låga halter, oberoende av grundämnet. Tack vare dess höga mätkänslighet kan man exakt och upprepade gånger bestämma extremt låga grundämneshalter i provet.  
  
Proverna analyseras i flytande form. Vid förbehandlingsstadiet görs de fasta proverna till lösningar genom våtförbränningsnedbrytning före analysen.  
  
STUK erbjuder bestämning av uran- och toriumhalter som FINAS-ackrediterade analyser av flera flytande och fasta provmatriser.