Basstationer
Operation och placering av basstationer
Datatrafiken mellan mobiltelefonen och basstationen sker med hjälp av radiovågor. Ett samtal eller data överförs som radiosignal från en mobiltelefon till närmaste basstation och därifrån vidare till det fasta nätet, antingen direkt eller via en mikrovågslänk.
De så kallade makrocellstationerna som tjänar ett stort område i städer och tätorter har ofta placerats på hustaken eller ytterväggar. I glesbygden används i högre grad basstationsmaster. På samma sändningsplats kan flera operatörer ha antenner. Basstationer som betjänar mindre områden används också i mobilnät, till exempel för att förbättra täckningen inomhus.
Flera mobilkommunikationstekniker används i Finland, varav den tidigaste introducerades i början av 1990-talet. Med ökade dataöverföringsbehov har ny teknik introducerats ungefär vart tionde år. 5G-nätet, som introducerades senast, når redan majoriteten av finländarna.
Bland annat information om mobilnätets frekvenser och täckning finns på Transport- och kommunikationsverkets (Traficom) webbplats.
• Läs mer om mobilnätsfrekvenser och tillståndshavare
• Läs mer om mobilnätets funktionalitet
Befolkningens exponering för basstationernas fält är låg
För att säkerställa strålsäkerheten i mobiltelenäten har gränsvärdena för exponering fastställts i strålsäkerhetslagen. De följer den rekommendation (1999/519/EG) som Europeiska unionens råd utfärdat och som gäller i de flesta europeiska länderna. Den enda vetenskapligt identifierade effekten av radiofrekvent strålning är att vävnader värms upp. Det finns en stor säkerhetsmarginal mellan den exponering som fastställts som gräns och den eventuellt hälsoskadliga uppvärmningen av vävnaderna.
Befolkningen utsätts i liten utsträckning för exponering från basstationernas fält, eftersom strålningens effekt minskar snabbt när avståndet till antennen ökar. De gränsvärdena för befolkningen kan överskridas cirka 10 m från antennen på en makrocellbasstation som betjänar ett stort område. Utomstående får inte ha tillgång till detta område. I basstationer som betjänar ett litet område är sändningseffekten låg och gränsvärdena överskrids inte nödvändigtvis även inom armräckvidd.
En basstation på ett hustak eller yttervägg utsätter inte husets invånare för någon större exponering, eftersom radiovågor från antennerna främst riktas vågrätt framåt. Radiovågor riktade nedåt, uppåt eller bakåt från antennen är klart svagare.
Införandet av det nya mobila 5G-nätverket har väckt en diskussion om strålsäkerhet. Baserat på den aktuella informationen finns det dock ingen anledning att oroa sig för exponeringen som orsakas av 5G-nätverket. Nedan finns argument för att stödja åsikten:
• Gränsvärdena för exponering täcker alla frekvenser i 5G-nätverket.
• Sändningseffekterna för 5G-basstationer är i samma kategori som i tidigare mobilkommunikationsteknologier.
• 5G-basstationer har inte nämnvärt ökat befolkningens exponering.
• Som mest är exponeringen klart lägre än gränsvärdena på platser där befolkningen har tillgång.
Gränsvärdena grundar sig på bästa vetenskapliga kunskap
STUK följer upp att gränsvärdena är uppdaterade och hur forskningsdata i branschen utvecklas. STUK baserar sina synpunkter på litteraturöversikter om hälsoeffekter av radiofrekvent strålning och som publicerats av oberoende internationella expertgrupper (bland annat WHO, SCENIHR/SCHEER, ICNIRP). STUK följer dessutom de forskningsartiklar om ämnet som publicerats i internationella vetenskapliga publikationsserier för att få den nyaste informationen.
De internationella expertgrupperna har sådan mångsidig och tvärvetenskaplig kompetens som behövs för att bedöma hälsoeffekterna av radiofrekvent strålning. För litteraturöversikterna har de gått igenom tusentals undersökningar. För bedömningen av undersökningarna använder de alltid på förhand uppställda kvalitetskriterier.
I en del studier har det observerats olika biologiska effekter till exempel i cellkulturer, men det finns inga belägg för andra hälsoeffekter än sådana som baserar sig på uppvärmning av vävnader. Enligt översikterna är de gränsvärden för exponering som används i Finland uppdaterade.
Mobiloperatörerna ansvarar för att gränsvärdena iakttas. De ska till exempel utreda befolkningens exponering för radiofrekvent strålning innan de tar i bruk en ny basstation. Exponeringen får inte överstiga gränsvärdena på platser där människor har fritt tillträde.
STUK följer aktivt operatörernas verksamhet. STUK ingriper också vid behov vid installation av basstationer, om det finns skäl att misstänka att befolkningen riskerar att exponeras för strålning som överskrider gränsvärdena.
STUK har mätt exponeringsnivåerna för flera basstationer, till exempel i lägenheter och utomhuslägen. Alla mätresultat har varit klart lägre än gränsvärdena.
Gränsvärdena
Social- och hälsovårdsministeriets förordning 1045/2018
Statsrådets förordning 388/2016
Rådets rekommendation 1999/519/EG
Publikationer
Väestön altistuminen matkapuhelintukiasemien radiotaajuisille kentille Suomessa (Befolkningens exponering för basstationernas radiofrekventa fält i Finland, på finska) (STUK-TR 16)
Installation av basstationsantenner (STUK anvisar)
ICNIRP (International Commission for Non-Ionizing Radiation Protection), 1998, ICNIRP guidelines for limiting exposure to time-varying electric, magnetic and electromagnetic fields (up to 300 GHz) (pdf)
ICNIRP (International Commission for Non-Ionizing Radiation Protection), 2020, ICNIRP guidelines for limiting exposure to electromagnetic fields (100 kHz to 300 GHz) (pdf)
SCENIHR/SCHEER, 2015, Opinion on potential health effects of exposure to electromagnetic fields (EMF) (pdf)
WHO, 2020, World Cancer Report 2020 (sidor 88-89)