Radioaktivitet i nedfall

Med nedfall avser man radioaktiva ämnen som landat på marken eller i vattnet. Nedfallet kan komma antingen med regnet som vått nedfall eller som torrt nedfall. Analyser av nedfallsprover ger information om mängden radioaktiva ämnen på olika håll i landet och utgör utgångspunkten för utredningar och undersökningar av hur radioaktiva ämnen rör sig i mark- och vattenmiljön.

Insamling av prover

Nedfallsprover insamlas kontinuerligt på åtta orter. Insamlingsperioden är i regel en månad. Ifall man från luftprover eller på basen av mätningar av yttre strålning får hänvisningar till färskt nedfall, avkortas insamlingsperioden av nedfallsprover. På detta vis får man snabbt information om nedfallets sammansättning och mängden radioaktiva ämnen på olika orter.

Nedfallsproverna insamlas med en apparat som tillverkats av rostfritt stål och vars insamlingsyta är 0,07 m². Apparaten skiljer inte på vått nedfall som kommit med regnet och torrt nedfall, utan samlar dem ihop. För att underlätta insamlingen av prover vintertid har apparaten ett värmemotstånd för att provet inte ska frysa och som säkerställer att all snö som fallit i insamlingskärlet kommer med i provet.

Analys av prover

Oftast förminskar man nedfallsprovernas volym genom att avdunsta provet före analysen. På detta vis kan man upptäcka även små halter av radioaktiva ämnen. Resterna från avdunstningen sätts i en liten burk, och från den definieras gammaspektrometriskt de radioaktiva ämnen som skickar gammastrålning, såsom till exempel cesium-137. Från proven kan dessutom definieras beta- och alfastrålare, som kräver radiokemisk separation, som till exempel strontium-90 och plutonium. Dessutom definieras tritiumhalterna i regnvattenprover från två orter.

Mätresultat

STUK publicerar mätresultaten när de blivit färdiga.

Nedfall av radioaktiva ämnen på åtta orter 2023

Tabell 1: I tabellen anges mängden cesium-137-nedfall per kvartal på olika orter. För Strontium-90 kombineras proverna från de olika orterna varje år. Resultaten är becquerel per kvadratmeter (Bq/m2). 

Stad Cs-137 (Bq/m2) Sr-90 (Bq/m2)
  Januari-Mars 2023 April-Juni 2023 Juli-September 2023 Oktober-December 2023 Januari-December 2023
Imatra 0,23 0,44 0,18 0,40 0,65
Ivalo <0,08 0,09 0,11 0,08 <0,05
Kajana 0,06 0,17 0,19 <0,11 0,11
Kotka 0,27 1,5 0,55 0,27 0,09
Kuopio <0,10 0,18 0,10 0,08 <0,05
Rovaniemi 0,09 0,09 0,11 0,07 <0,05
Sodankylä <0,06 0,13 0,11 0,10 <0,04
Vanda 0,10 0,11 0,11 0,10 <0,05

 

Tritiumhalter i regnvattenprover 2023

Tritiumhalterna i regnvatten 2023 var låga. Aktivitetshalterna av tritium var mellan 1–2 Bq/l eller under observationsgränsen. 

Tabell 2: Tritiumhalter i regnvattenprover 2023.

Referens datum Rovaniemi
H-3 (Bq/l)
Vanda
H-3 (Bq/l)
19.1.2023 <1,1 <1,1
20.2.2023 <1,1 <1,1
19.3.2023 <1,1 <1,1
17.4.2023 1,5 <1,2
19.5.2023 1,3 1,5
19.6.2023 1,9 <1,2
20.7.2023 1,3 1,8
21.8.2023 <1,2 1,6
18.9.2023 1,1 1,3
19.10.2023 <1,2 <1,2
20.11.2023 <1,2 <1,2
18.12.2023 <1,2 1,2

 

Nedfall av cesium-137 och strontium-90

De radioaktiva ämnena i nedfallet som observerats före 1986 kommer från kärnvapenprov som utförts i atmosfären. Årstidsvariationer är typiska för detta nedfall. Cs-137 och Sr-90 som observerats i nedfallsprover efter 1986 kommer i huvudsak från Tjernobylolyckan. Radioaktiva ämnen som kommit med nedfallet rör sig lokalt, och en liten del av dem kommer på nytt i luften.

 Nedfall av cesium-137 och strontium-90 i huvudstadsregionen 1960–2022. Topparna på 1960- och 1980-talen berodde på kärnvapenprov gjorda i atmosfären och 1986 på nedfallet som olyckan i Tjernobyl orsakade.
Nedfall av cesium-137 och strontium-90 i huvudstadsregionen 1960–2022. Topparna på 1960- och 1980-talen berodde på kärnvapenprov gjorda i atmosfären och 1986 på nedfallet som olyckan i Tjernobyl orsakade.

 

i Bilden Nedfall av cesium-137 och strontium-90 i Rovaniemi 1972–2022.
Nedfall av cesium-137 och strontium-90 i Rovaniemi 1972–2022.