STUK övervakar strålningsverksamhet
Strålsäkerhetscentralen övervakar säkerheten vid användning av joniserande strålning och annan strålningsverksamhet. Övervakning kan ske genom inspektioner på platser där strålning används och med andra övervakningsmetoder, såsom tillsynsenkäter. Med övervakningen säkerställs att verksamheten bedrivs på ett säkert och godtagbart sätt i enlighet med strålsäkerhetslagstiftningen och tillståndsvillkoren.
Principer
Strålsäkerhetscentralen (STUK) har som uppgift att inspektera och följa sådan verksamhet och sådana förhållanden som avses i strålsäkerhetslagen och som kan orsaka skadlig strålningsexponering. Syftet med detta är att säkerställa att strålkällor och andra redskap och tillbehör som påverkar strålsäkerheten används på ett korrekt och säkert sätt. Samtidigt säkerställs att strålkällorna och tillbehören är i gott skick och uppfyller de krav som gäller för dem under drift.
Om det finns brister i verksamheten ålägger inspektören verksamhetsutövaren att korrigera verksamheten så att den är säker och uppfyller kraven i strålsäkerhetslagstiftningen. Om verksamheten inte är i linje med strålsäkerhetslagen eller om den kan orsaka uppenbara sanitära olägenheter kan Strålsäkerhetscentralen besluta att avbryta eller begränsa verksamheten. I fall som av säkerhetsskäl är brådskande kan inspektören fatta beslutet om huruvida verksamheten ska avbrytas eller begränsas.
STUK övervakar också transporten av radioaktiva ämnen. Transport av slutna strålkällor med hög aktivitet kräver ett säkerhetstillstånd, så övervakningen är liknande som vid annan verksamhet som förutsätter ett säkerhetstillstånd. Övervakningen av transport av icke-högaktiva slutna strålkällor utförs i enlighet med lagen om transport av farliga ämnen. Denna övervakning utförs ofta som en del av andra inspektioner.
Inspektionsprogram
STUK utarbetar ett inspektionsprogram för inspektioner av verksamhet som kräver säkerhetstillstånd. Med övervakning i enlighet med inspektionsprogrammet säkerställer man att strålningsverksamheten är tillräckligt säker i förhållande till riskerna förknippade med den. Dessutom används inspektionsprogrammet för att övervaka att man i strålningsverksamheten uppfyller de villkor som anges i strålsäkerhetslagens bestämmelser och i säkerhetstillstånden.
Inspektionsprogrammet omfattar föranmälda och oanmälda inspektioner som kan utföras regelbundet eller utifrån övervägande från fall till fall. Inspektionsprogrammet kan också innefatta inspektioner som grundar sig på tillsynsenkäter och information och material som erhållits från verksamhetsutövaren. Dessa inspektioner innefattar inte ett besök på verksamhetsplatsen.
Inspektioner på platsen där strålning används
Strålsäkerhetscentralen riktar sin övervakning på en riskbaserad grund. Det innebär bland annat att inspektioner riktas till platser där verksamheten kan orsaka allvarligare eller mer omfattande strålningsskador. Inspektioner riktas också till platser om vars verksamhet det annars inte finns tillräckligt med nödvändig information tillgänglig. På motsvarande sätt minskar antalet inspektioner av verksamhet med lägre risk. Syftet är dock att utföra inspektionerna så att all verksamhet granskas på ett tillräckligt heltäckande sätt.
Bekräftade säkerhetsbedömningar av strålningsverksamhet används som en del av bedömningen av inspektionsbehov. Dessutom kan en enkät skickas till verksamhetsutövaren före inspektionen som sedan utnyttjas när inspektionsbehovet bedöms. Inspektionen kan också ersättas med dessa enkäter.
Separata driftsättningsinspektioner av utrustning och funktioner utförs om det i samband med beviljande av säkerhetstillståndet konstateras att detta är nödvändigt för att garantera säkerheten. Då utförs inspektionen innan apparaten tas i bruk eller verksamheten inleds. Dessutom kan inspektionen i vissa fall utföras strax efter att apparaten tagits i bruk eller verksamheten inletts, som en så kallad första inspektion.
Utöver de ovan nämnda situationerna utför STUK inspektioner utifrån övervägande från fall till fall. Detta kan göras till exempel när en inspektion är nödvändig på grund av en strålsäkerhetsincident. Inspektioner kan också utföras på nytt efter gottfinnande. En ny inspektion kan utföras om man vid en tidigare inspektion konstaterat sådana brister vars korrigering måste säkerställas.
I vissa fall utförs inspektioner också utan att man meddelar om dem i förväg. En sådan inspektion kan utföras om det är sannolikt att man annars inte får en verklighetstrogen bild av verksamheten eller om det misstänks att verksamheten inte överensstämmer med säkerhetstillståndet. En inspektion kan också utföras utan meddelande i förväg om verksamhetsutövaren inte har det säkerhetstillstånd som verksamheten kräver.
Inspektioner i samband med beviljande eller ändring av säkerhetstillstånd och upphörande av verksamheten är avgiftsbelagda. De prissätts enligt social- och hälsovårdsministeriets betalningsförordning. Strålsäkerhetscentralens övriga inspektioner på verksamhetsplatsen ingår i de årliga tillsynsavgifterna.
Resultat av övervakning
STUK publicerar resultaten av övervakningen utifrån de uppgifter som samlats in i tillsynsenkäter och annan övervakning. Samtidigt upprätthålls aktuell information om strålningsverksamheten. Med hjälp av den information som erhålls från övervakningen beslutar man om övervakningens framtida inriktning.
Verksamhetsutövare som använder slutna källor
År 2024 koncentrerar Strålsäkerhetscentralen (STUK) sina inspektioner på de verksamhetsutövare som använder slutna strålkällor och som inte har inspekterats på länge, i synnerhet de som har ett stort antal slutna strålkällor. Syftet är att säkerställa att dessa verksamhetsutövares användning av strålning uppfyller kraven i den gällande strålsäkerhetslagen. Övervakningsresultaten sammanfattas och resultaten publiceras.
Verksamhetsutövare som använder apparater som alstrar joniserande strålning på elektrisk väg
År 2024 inriktar STUK sin övervakning på verksamhetsutövare som använder röntgenutrustning och vars verksamhet har senast inspekterats mycket länge sedan. Tyngdpunkten ligger på utrustning som används för livsmedelskontroll och utrustning för säkerhetskontroll. Målet är att säkerställa att verksamhetsutövarnas användning av strålning uppfyller kraven i den gällande strålsäkerhetslagen. Övervakningsresultaten sammanfattas och resultaten rapporteras. Resultaten kommer också att användas för att utveckla nya övervakningsmetoder och för att få en uppdaterad ögonblicksbild.
Dessutom koncentrerar STUK sin övervakning på sådana verksamhetsutövare som använder XRF-utrustning och vars verksamhet senast har kontrollerats mycket länge sedan. På grundval av detta kommer ögonblicksbilden att uppdateras och resultaten kommer att jämföras med dem som erhölls under föregående år för nya XRF-operatörer.
Verksamhetsutövare som använder öppna strålkällor
År 2024 kommer STUK att inspektera universitetens användning av öppna strålkällor. Resultaten används också för att utveckla nya övervakningsmetoder och för att uppdatera ögonblicksbilden. Övervakningsobservationerna sammanfattas och resultaten publiceras.
Doser för genomlysningsapparater som används på flygplatsen
Genomlysningsapparater på Helsingfors-Vanda flygplats är s.k. TT-skannrar, som jämfört med tidigare apparater orsakar en hög dos till dosimetern om den genomlyses. Detta har orsakat problem, eftersom dosen från genomlysning inte kan särskiljas från den dos som mäts av resten av dosimetern, som mäter yrkesmässig exponering. Detta orsakar också problem för underhållet av dosregistret.
STUK kommer att mäta genomlysningsapparater på flygplats för att fastställa storleken på den dos de orsakar. Mätresultaten kommer att sammanställas och offentliggöras. När strålningsarbetare reser glömmer de ofta en dosimeter i sitt handbagage och alla säkerhetskontrollanter är inte medvetna om att dosimetrar inte får genomlysas. Resultaten av undersökningen kommer också att användas i utbildningssyfte.
Kartläggning av läget när det gäller dosövervakning för strålningsarbetare i kategori B
STUK strävar efter att få en uppfattning om antalet strålningsarbetare i kategori B i Finland som inte omfattas av individuell dosövervakning och vars arbetsuppgifter och strålningsexponeringsnivåer STUK därför inte har information om.
I arbetet kartläggs bland annat antalet strålningsarbetare i kategori B bland innehavarna av säkerhetstillstånd, deras arbetsuppgifter, de dosövervakningsmetoder som används, de strålningsdoser som uppstår i deras arbete samt annan information som behövs för att skapa en lägesbild. På grundval av den erhållna lägesbilden kommer man att överväga om det är nödvändigt att ge verksamhetsutövarna vägledning om hur dosövervakningen av arbetstagare i kategori B ska organiseras. Om det konstateras att det behövs anvisningar, utarbetar Strålsäkerhetscentralen anvisningarna och skickar dem till de verksamhetsutövare som det på basis av enkätsvaren är ändamålsenligt att skicka dem till.
Verksamhetsutövare som transporterar slutna strålkällor
År 2024 skickar STUK en enkät om transportvolymer till aktörer som transporterar slutna strålkällor. Övervakning inriktas på basis av svaren på frågeformuläret. Dessutom inspekteras företag som transporterar slutna strålkällor med hög aktivitet. Resultaten av övervakningen sammanfattas och offentliggörs.
Säkerhetskultur
Strålsäkerhetslagen kräver att verksamhetsutövarna utvecklar och upprätthåller en god säkerhetskultur. STUK genomför en undersökning av de strålsäkerhetsansvariga som utsetts i säkerhetstillstånden för användning av strålning inom industrin och forskningen. I undersökningen undersöks verksamhetsutövarnas säkerhetsinriktning och deras uppfattningar om säkerhetskulturen och säkerhetshanteringen i enlighet med strålsäkerhetslagen. På grundval av undersökningen kommer man att göra en lägesbild, som kommer att användas för att genomföra eventuella ytterligare åtgärder och utvecklingsförslag inom tillsynen och kommunikationen.
Sädehoitotoiminnasta, mukaan lukien isotooppihoidot, aiheutuu merkittävän suuri suunniteltu säteilyaltistus potilaalle. Koska hoidoissa käytettävät annokset ovat erittäin suuria, liittyy toimintaan väistämättä myös riskejä, joita pyritään hallitsemaan ennakoimalla ja varatumalla. Erityisesti ulkoisessa sädehoidossa tarkka annosmääritys sekä annoksen tarkka kohdistus on erittäin oleellista potilaalle, jotta potilaalle aiheutuvasta säteilyannoksesta voidaan varmistua. Isotooppilääketieteessä on ulkoisen säteilyaltistuksen lisäksi myös sisäisen altistuksen mahdollisuus sekä riski kontaminaatiolle avolähteiden käytön seurauksena.
Röntgenkuvantamisessa riskit ovat edellä mainittuja toimintoja pienempiä ja altistusreitti on vakioidumpi. Toisaalta toimijoita on paljon ja heidän säteilyturvallisuusosaamisensa tasossa on paljon vaihtelua. Toimijoita on isoista sairaaloista aina eläin- ja hammaslääkäriasemiin. Myös sairaalan sisällä on monentyyppistä toimintaa, röntgenosaston lisäksi osaston ulkopuolista kuvantamista esimerkiksi leikkaus- ja toimenpideosastoilla.
Toimintojen arviointiin perustuen on päädytty siihen, että ulkoisen sädehoidon toimijoille on asetettu tarkastusmäärävälit, isotooppilääketieteen toimijoilla minimitarkastusväli ja röntgenkuvantamisen toimijoiden valvonta perustuu pääosin otantana tehtyihin tarkastuksiin ja näiden lisäksi tilannekuvaa toiminnasta pyritään ylläpitämään muilla valvontakeinoilla.
Sädehoitotoiminnan määräaikaistarkastusten tavoiteväli on kolme vuotta. Näissä tarkastuksissa käydään läpi kattavasti yleisellä tasolla toiminta ja varmistutaan, että se täyttää asetetut vaatimukset. Tämän lisäksi sädehoitotoiminnassa käytettävien hoitolaitteiden säännöllisten määräaikaistarkastusten tavoitemääräväli on kaksi vuotta ja suunnittelukuvauslaitteilla kolme vuotta. Hoitolaitteen tarkastuksella keskitytään muun muassa annossuunnittelun syöttödatan varmistamiseen ja suunnittelukuvauslaitteilla vastaavasti kohdistukseen liittyviin tekijöihin. Uusille sädehoitolaitteille tehdään tyypillisesti ensitarkastus ennen laitteen käyttöä potilashoitoihin. Tällä varmistutaan ensisijaisesti siitä, että sairaala on suorittanut omat vastaanottotarkastukseen liittyvät mittaukset ja määrittänyt potilasannokset sekä varmistutaan näiden oikeellisuudesta. Lisäksi sädehoidon suunnittelukuvauslaitteille tehdään tarkastus n. 6–12 kk laitteen käyttöönoton jälkeen. STUK tarkastaa käytännössä jokaisen sädehoitoklinikan toimintaa vuosittain.
Isotooppilääketieteen käyttöpaikalle tehdään tarkastus aina vähintään vuoden kuluessa toimintaa koskevasta merkittävästä muutoksesta tai uuden käyttöpaikan aloituksesta. Erityisesti kontaminaatiomittausten tekemistä varmistetaan ennalta ilmoittamatta käyttöpaikoilla muun valvonnan yhteydessä. Kuhunkin isotooppilääketieteen käyttöpaikkaan tehdään tarkastus vähintään 5 vuoden välein. Käyttöpaikalle tehtävän tarkastuksen lisäksi myös muut valvontakeinot ovat aktiivisesti käytössä.
Suunnittelukauden tarkastuksissa ja muussa valvonnassa käsitellään ja sovelletaan mm. seuraavia teemoja:
- Isotooppihoitojen annossuunnittelu ja verifiointi
- Turvallisuuskulttuurin jatkuva parantaminen
- Harjoittelu poikkeamatilanteita varten
- Isotooppihoidoista kotiutettujen potilaiden mahdollisten eritekontaminaatioiden aiheuttama altistus
- Harjoittelu poikkeamatilanteita varten
- Isotooppihoidon vuoksi säteilevien vainajien käsittely
- Kissojen jodihoidosta aiheutuva väestön altistus
Terveydenhuollon, hammaslääketieteen ja eläinlääkinnän röntgentoiminnan valvonnassa tarkastuskohteet valitaan niin, että tarkastuksilla saadaan mahdollisimman suuri vaikutus säteilyturvallisuuden ja toiminnan lainmukaisuuden kannalta. Tämän lisäksi tavanomaista hammaskuvantamistoimintaa lukuun ottamatta aloittavalle uudelle toimijalle tehdään tarkastus käyttöpaikalle vuoden tai kahden sisällä toiminnan aloittamisesta. Uusien kuvantamislaitteiden käyttöönottoihin liittyen tietokonetomografialaitteille sekä toimenpideradiologiassa käytettäville kiinteästi asennettaville läpivalaisulaitteille tehdään tarkastus muutama kuukausi laitteen käyttöönoton jälkeen, mikäli ne on asennettu uuteen käyttötilaan, tai tilan säteilysuojauksiin on tehty merkittäviä muutoksia.
Suunnittelukauden tarkastuksissa ja muussa valvonnassa käsitellään ja sovelletaan mm. seuraavia teemoja:
- Julkisten toimijoiden suurten kuvantamisyksiköiden turvallisuuskulttuuri ja säteilyturvallisuuden täydennyskoulutusJulkisten toimijoiden suurten kuvantamisyksiköiden turvallisuuskulttuuri ja säteilyturvallisuuden täydennyskoulutus
- Yksityisen puolen toimijat, joilla useita säteilyn käyttöpaikkoja
- Säteilyn käyttö toimenpideradiologian yksikössä
- Hammas- ja eläinröntgentoiminnan valvonnassa kehitetään ja pilotoidaan valvontakyselyä, jonka avulla voitaisiin jatkossa ylläpitää tilannekuvaa kentästä.
[email protected] (hälsovård och veterinärmedicin)
[email protected] (tandröntgen)
[email protected] (industri och forskning)