Den internationella skalan för kärnkrafts- och strålningshändelser INES

Det har ägnats mycket uppmärksamhet åt kommunikation om strålningshändelser och händelser vid kärntekniska anläggningar efter olyckan i Tjernobyl. Kommunikationen har för sin del främjats av den internationella skalan för strålningsrelaterade incidenter och olyckor INES, International Nuclear and Radiological Event Scale.

INES-skalans allvarlighetsgrader.

INES-skalan utvecklades som ett internationellt samarbete mellan Internationella atomenergiorganet IAEA och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD. Experter från flera länder har också deltagit i arbetet. Skalan bildades enligt en fransk modell. En liknande skala användes också i Japan.

INES-skalan togs i bruk på prov år 1990. Skalan godkändes för officiellt bruk för kärnkraftverkshändelser år 1992 och för andra kärntekniska anläggningar år 1994. Under 2000-talet utvidgades användningen av skalan till att utöver händelser i kärntekniska anläggningar även omfatta händelser förknippade med transport, lagring och användning av radioaktiva ämnen och strålkällor.

Skalan används av cirka 70 länder.

Informationsutbyte

IAEA upprätthåller ett nätverk för informationsutbyte mellan de länder som använder skalan. Händelser som hör till nivå 2 eller högre ska rapporteras till IAEA. Avsikten är att IAEA ska ha tillgång till allvarlighetsklassificeringen inom ett dygn efter händelsen. Man informerar IAEA också om lägre nivåer om händelserna har väckt internationellt intresse. IAEA förmedlar den mottagna informationen till de länder som använder skalan.

Informationen finns tillgänglig för alla i databanken News - The Information Channel on Nuclear and Radiological Events som IAEA upprätthåller. Uppgifterna i databanken kan inte användas för jämförelser mellan länder, eftersom olika länder har olika praxis för rapportering av händelser av ringa säkerhetsbetydelse. Dessutom är antalet händelser som hör till INES-skalans nivå 2 eller högre alltför litet för att man ska kunna dra slutsatser som grundar sig på statistiken.

Allvarlighetsgraden fastställs i det land där händelsen ägt rum. Länder som använder skalan kan ordna klassificeringen av händelserna som de vill. I Finland är praxis att ett kraftbolag lämnar in ett förslag om allvarlighetsnivå till Strålsäkerhetscentralen (STUK) och STUK fattar beslut om nivån.

I Finland är fastställandet av INES-kategorin relevant vid följande händelser som inträffat vid kärntekniska anläggningar eller verksamheter:

• kärnkraftverk
• behandling, lagring och transport av färskt och använt kärnbränsle
• anläggningar för hantering, lagring och slutförvaring av avfall
• strålkällor
• användning av strålning

Händelser förknippade med skyddsarrangemang vid kärntekniska anläggningar och kontroll av kärnmaterial klassificeras inte på INES-skalan i Finland.

Definitioner och exempel på händelser

INES 7 – Mycket allvarlig olycka

Betydande utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön från ett stort kärnkraftverk. Typiskt för sådana utsläpp är att de innehåller både kortlivade och långlivade klyvningsprodukter (i jod-131-ekvivalenter uppgår storleksordningen till mer än tiotusentals terabecquerel). Sådana utsläpp kan orsaka omedelbara hälsoskador, hälsoskador i stora områden, även i flera länder, som framkommer senare och långvariga miljökonsekvenser.

Exempel:

Den största jordbävningen i Japans historia den 11 mars 2011 och en tsunami som följde på jordbävningen vållade svåra skador på kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi på Japans ostkust. Från anläggningen kom radioaktiva ämnen ut i luften och havet. Olyckan har klassificerats som kategori 7 på grundval av dess miljökonsekvenser. Läs mer om olyckan i Fukushima.

Reaktorn i kärnkraftverket i Tjernobyl i Sovjetunionen (i dag Ukraina) förstördes explosionsartat år 1986. Reaktorn totalförstördes, vilket gav upphov till ett stort utsläpp av radioaktiva ämnen. Över 30 av arbetstagarna vid anläggningen avled av skadorna de fick i olyckan. Baserat på miljökonsekvenserna hör olyckan till kategori 7. Läs mer om olyckan i Tjernobyl.

INES 6 – Allvarlig olycka

Utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön (i jod-131-ekvivalenter är storleksordningen tusentals till tiotusentals terabecquerel). Sådana utsläpp leder sannolikt till att motåtgärder vidtas i full utsträckning för att begränsa allvarliga hälsoskador.

Exempel:

År 1957 exploderade en behållare som innehöll högaktivt flytande avfall i upparbetningsanläggningen i Kysjtym i Sovjetunionen (nuvarande Ryssland). Detta resulterade i utsläpp av radioaktiva ämnen. Hälsoskadorna begränsades med motåtgärder, såsom evakuering av en del av befolkningen i området. Baserat på miljökonsekvenserna hör olyckan till kategori 6.

INES 5 – Olycka som orsakar risk för miljön

Utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön (i jod-131-ekvivalenter är storleksordningen hundratals till tusentals terabecquerel). Ett sådant utsläpp skulle leda till att motåtgärder vidtas delvis för att minska sannolikheten för hälsoskador.

Allvarliga skador på kärnkraftverk. Detta kan innebära omfattande skador på reaktorn i ett kärnkraftverk, en stor okontrollerad effektökning (kriticitetsolycka), en eldsvåda eller en explosion som leder till att en betydande mängd radioaktiva ämnen sprids till anläggningens lokaler.

Exempel:

Vid kärnkraftverket Three Mile Island i USA förlorade man år 1979 så mycket kylvatten från en öppen säkerhetsventil att reaktorn torkade upp, överhettades och delvis smälte. Radioaktiva ämnen spreds i stor utsträckning inne i anläggningen, men utsläppen i miljön var ringa. Baserat på anläggningens interna konsekvenser hör olyckan till kategori 5.

INES 4 – Olycka i anläggning

Utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön orsakar en stråldos på mer än en millisievert till den mest exponerade personen som bor i närheten av anläggningen. Sådana utsläpp kan kräva vissa motåtgärder utanför anläggningen, såsom lokal övervakning av livsmedel.

Betydande skador på kärnkraftverk. Ett exempel på en sådan olycka är att reaktorn i ett kärnkraftverk delvis smälter eller en liknande händelse vid andra kärntekniska anläggningar. Olyckan kan orsaka ett långvarigt avbrott i driften av anläggningen.

En eller flera arbetstagare vid anläggningen utsätts för stråldoser som sannolikt leder till en snabb död.

Exempel:

År 1973 frigjordes det radioaktiva ämnen till lokalerna i upparbetningsanläggningen Windscale (numera Sellafield) i Storbritannien till följd av en kemisk reaktion som producerade värme i en processbehållare. Baserat på anläggningens interna konsekvenser hör olyckan till kategori 4.

År 1980 vid det gaskylda kärnkraftverket Saint Laurent i Frankrike blockerade en metallplatta som lossnat från reaktorkonstruktionerna kylflödet vid två bränsleknippar. Detta resulterade i allvarliga bränsleskador. Utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön skedde å andra sidan inte. Baserat på anläggningens interna konsekvenser hör olyckan till kategori 4.

År 1983 skedde det en plötslig kortvarig effektökning i forskningsreaktorn RA-2 i Buenos Aires i Argentina (kriticitetsolycka). Orsaken till olyckan var att säkerhetsanvisningarna inte följdes när man gjorde ändringar i reaktorhärden. Olyckan resulterade i att en ledare som arbetade 3–4 meter bort avled. Baserat på anläggningens interna konsekvenser hör olyckan till kategori 4.

INES 3 – Allvarlig incident som påverkar säkerheten

Utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön överskrider de utsläppsgränser som godkänts av myndigheterna. Utsläpp i miljön orsakar en stråldos på knappt en millisievert till den mest exponerade personen som bor i närheten av anläggningen. Inga motåtgärder utanför anläggningen behövs.
En händelse som resulterar i stråldoser som orsakar omedelbara hälsoskador för arbetstagare eller i att en betydande mängd radioaktiva ämnen (aktiviteten några tusen terabecquerel) sprids inuti anläggningen på så sätt att de kan tillvaratas och lagras som avfall.

En händelse där ett enstaka extra fel i säkerhetssystemet kan leda till en olycka eller där de nödvändiga säkerhetssystemen inte skulle kunna hindra en olycka till följd av en störning. Hindren för spridningen av radioaktiva ämnen har försvagats avsevärt.

Exempel:

År 1989 bröt en brand ut i Vandellos kärnkraftverk i Spanien. Händelsen orsakade varken utsläpp av radioaktiva ämnen, bränsleskador eller kontaminering av anläggningens lokaler. Flera säkerhetssystem skadades i branden och därför hör händelsen till kategori 3.

INES 2 – Betydande incident som påverkar säkerheten

En händelse med betydande brist i de faktorer som påverkar säkerheten, men där säkerheten fortfarande säkerställs trots ett eventuellt extra fel.

En händelse som orsakar arbetstagaren en stråldos som överskrider dosgränsen. En händelse som resulterar i betydande utsläpp av radioaktiva ämnen inuti anläggningen i områden som de inte är avsedda att spridas till. Kontaminerade lokaler måste saneras innan de tas åter i drift.

Exempel:

År 2006 inträffade det en elstörning vid enhet 1 i Forsmarks kärnkraftverk i Sverige, och i samband med den avslöjades flera planeringsfel i kraftverkets reservkraftsystem. På grund av dem stängdes en del av elmatningarna med batteribackup (så kallade UPS) av och endast hälften av reservkraftgeneratorerna fungerade. Till följd av detta blev bland annat hälften av bildskärmarna i kontrollrummet mörka för 22 minuter. Anläggningens ledare återställde tillräcklig elförsörjning till anläggningen genom att ansluta den till det nationella nätet via en alternativ väg.

I Kotka 2010 utsattes en arbetstagare för strålning från en kraftig kobolt-60 strålkälla som används i industriell radiografi. Händelsen inträffade när strålkällan som användes i avbildningen av misstag inte placerades tillbaka i sin skyddsbehållare innan bildtagaren återvände till närheten av den. Arbetstagaren hade med sig en personlig stråldosmätare med vilken den stråldos som arbetstagaren fick bekräftades vara cirka 58 millisievert. Baserat på stråldosen hör händelsen till kategori 2.

År 1991 bröt det ut en brand i Olkiluoto 2:s kopplingsutrustningsbyggnad, vilket ledde till att anläggningsenheten förlorade förbindelserna till det externa elnätet. För 7,5 timmar var enheten beroende av el som genererades av fyra reservkraftsdieselgeneratorer. Händelsen visade på brister i säkerställandet av den externa elförsörjningen. Baserat på detta hör händelsen till kategori 2.

I Lovisa 2 brast sekundärkretsens matarvattenledning år 1993 när anläggningsenheten användes med full effekt. Orsaken till brottet var ledningens korrosion orsakad av erosionskorrosion. Under incidenten var reaktorledarens åtgärder korrekta och snabba, och läckan täpptes på nio minuter. I Lovisa 1 hade matarvattenledningen brustit på liknande sätt år 1991. Efter händelsen i Lovisa 1 effektiviserades övervakningen av ledningarnas tillstånd. Trots de åtgärder som vidtogs ledde erosionskorrosion i Lovisa 2 till att ledningen brast. Händelsen klassificerades som kategori 2. Man har i klassificeringen använt den höjning som tillåts av klassificeringsreglerna på grund av att händelsen upprepats.

INES 1 – Exceptionell incident som påverkar säkerheten

Kategori 1 omfattar händelser som på ett väsentligt sätt avviker från förutsättningarna för säker drift till exempel till följd av ett apparatfel, felaktig hantering eller bristfälliga förfaringssätt. Avvikelsen äventyrar dock inte säkerheten nämnvärt.

INES 0 – Exceptionell incident

Incidenterna i kategori 0 har så ringa säkerhetsbetydelse att de inte kan placeras på den egentliga skalan.

Kategori 0 omfattar till exempel reaktorns snabbstopp om anläggningens samtliga system fungerar som planerat.