Smutsig bomb
En smutsig bomb är vanligt sprängämne som används för att sprida radioaktiva ämnen i miljön. En smutsig bomb är inte samma sak som ett kärnvapen eller en kärnexplosion. Själva explosionen och dess konsekvenser är farligare för människor än radioaktiviteten i bomben. Strålningen ökar dock rädslan, och därför kan bomben framför allt betraktas som ett instrument för terrorism.
Som störst kan en smutsig bomb kontaminera ett område med en radie på några kilometer så att området måste saneras.
De personer som befinner sig närmast explosionen är mer utsatta för personskador på samma sätt som vid andra explosioner. Strålningens skadliga effekter på hälsan är sannolikt ringa. De är beroende av
- det egentliga sprängämnets storlek, effekt och spridningssätt och
- mängden av och egenskaperna hos det radioaktiva material som används (t.ex. halveringstid).
Det radioaktiva ämnet som sprids ut i miljön kan vara vätska, pulver eller ett fast material.
Alla dessa faktorer och väderförhållandena påverkar de möjliga skyddsåtgärderna och eftervården av situationen.
Hälsoeffekter och andra effekter
Det är svårt att bygga en smutsig bomb som skulle orsaka direkta hälsoeffekter från strålningsexponering. Exponering för radioaktivitet från en smutsig bomb kan äventyra hälsan på samma sätt som alla andra strålkällor.
Hälsoeffekterna av strålning är proportionella mot den stråldos man utsatts för. Strålningsexponering påverkas väsentligt av följande:
- Exponeringstiden: en kortare exponeringstid minskar stråldosen.
- Sättet hur man blir utsatt för strålning: Extern exponering i händelse av en smutsig bomb orsakar sannolikt inte en betydande stråldos. Direkt hantering av strålande delar av en radioaktiv bomb, eller att få en sådan i kroppen, kan dock snabbt orsaka en betydande stråldos. Att ett radioaktivt ämne från en smutsig bomb kommer in i kroppen via andningen eller munnen kan också vara farligt.
- Typen av strålning (gamma, beta, alfa): Gammastrålning är penetrerande och orsakar strålningsexponering även längre bort från det strålande materialet. Beta- och alfastrålning upphör efter en kort sträcka i luften. Alfa- och betastrålning orsakar strålningsexponering särskilt när det strålande ämnet är på huden eller inne i kroppen.
- Avståndet mellan personen och strålkällan: strålningens intensitet minskar ju längre bort man är från strålkällan.
Stråldosen beskriver den hälsorisk som strålningen orsakar. Enheten för detta är sievert (Sv). Vilken som helst strålningsexponering och stråldos kan öka den statistiska risken för cancer trots att många andra faktorer än strålning bidrar till dess utveckling. Exempel på stråldoser finns på Strålsäkerhetscentralens sida Bekämpning av strålningens hälsoskador.
Strålningens skadliga effekter kan framkomma efter en lång tid. Strålningsexponering som orsakas av en smutsig bomb skulle sannolikt inte öka risken för cancer hos utsatta människor i en sådan utsträckning att det skulle kunna observeras statistiskt.
Sprängning av en smutsig bomb skulle utöver hälsoskador också ha betydande sociala och ekonomiska konsekvenser. Om det kontaminerade området måste stängas för sanering och de människor som bor där evakueras, kan det vara kostsamt och tidskrävande att återställa miljön så att man åter kan bo där.
Skyddsåtgärder
Om sprängämnet har visat sig vara en smutsig bomb ansvarar polisen och räddningsmyndigheterna för själva räddningsåtgärderna och Strålsäkerhetscentralen utfärdar rekommendationer förknippade med strålsäkerheten. Skyddsåtgärderna efter att en smutsig bomb har exploderat styrs av tre grundläggande strålsäkerhetsfaktorer:
- Den tid man utsätts för strålning minimeras.
- Man flyttar sig tillräckligt långt bort från strålkällan.
- Man säkerställer fysiskt skydd, vilket också kan förhindra att radioaktiva ämnen kommer in i kroppen via andningen.
Eftersom bombskärvorna i närheten av explosionsplatsen kan innehålla radioaktiva ämnen ska man inte plocka upp dessa skärvor. I praktiken uppmanas befolkningen i verkningsområdet att följa myndigheternas instruktioner och agera enligt dem.
Smutsiga bomber är svåra att bygga
En smutsig bomb är ett ”vanligt sprängämne” i vilket ett radioaktivt ämne med lämpliga strålningsegenskaper och halveringstid tillsätts. Om till exempel halveringstiden är kort, minskar aktivitetsnivån för den strålning som produceras av en smutsig bomb snabbt och strålningseffekterna förblir mindre. Omvänt, om det radioaktiva ämnet som används är kraftigt strålande och halveringstiden är lång, är effekterna större och mer långvariga.
I praktiken är det dock svårt att bygga en smutsig bomb. Det kräver att man skaffar både sprängämnen och radioaktiva ämnen. Trots att radioaktiva ämnen används i stor utsträckning inom bland annat sjukvård och industri är användningen av strålkällor och radioaktivt material strikt kontrollerad. Strålsäkerhetscentralen övervakar användningen av dem i Finland och utför regelbundna inspektioner på platser där strålning används.
Hantering av radioaktiva ämnen för att göra en bomb kan utsätta bombens byggare för strålning.
Olaglig import av radioaktiva ämnen kräver planering och information för att undvika att man åker fast.
Skyddsanvisningar vid explosion
I händelse av en explosion vet man nödvändigtvis inte genast att explosionen också hade radioaktiva ämnen. Nedan finns anvisningar om hur man ska agera om det finns misstanke eller vetskap om en risk för radioaktiv exponering.
Om du är utomhus och nära olycksplatsen:
- Täck näsan och munnen med ett klädesplagg för att minska risken för att du andas in radioaktivt damm eller rök.
- Rör inte föremål i explosionsområdet.
- Flytta dig omedelbart in i en byggnad med intakta väggar och fönster. Detta skyddar mot strålning.
- När du är inomhus ska du inte använda plagget som användes som andningsskydd. Dessutom ska du ta av dig ditt yttre lager av kläder. Lägg dessa potentiellt radioaktiva kläder och skor i en plastpåse eller isolera dem på annat sätt om möjligt. På så sätt blir du av med en stor del av det radioaktiva dammet.
- Placera plastpåsen på en plats där andra inte kan röra den och vänta tills myndigheterna berättar vad du ska göra med den.
- Om möjligt ska du ta en dusch eller på annat sätt tvätta dig med tvål och vatten. Tvätta också håret. På så sätt blir du av med det kvarvarande dammet.
- Följ medierna och vänta lugnt på anvisningar.
Om du är inomhus nära olycksplatsen:
- Om fönstren och väggarna är intakta ska du inte lämna byggnaden utan stanna inomhus.
- För att förhindra att radioaktivt damm kommer in i byggnaden ska du stänga alla fönster och ytterdörrar – även eldstäder och eventuell luftkonditionering. Fönster och dörrar behöver inte tejpas.
- Om fönster eller dörrar har gått sönder ska du gå in i ett rum vars väggar och fönster är intakta och stanna där.
- Om byggnaden är svårt skadad ska du omedelbart flytta dig till en sådan närliggande byggnad som är intakt. Om du måste gå ut ska du täcka näsan och munnen med ett klädesplagg. När du kommer inomhus ska du inte använda plagget som användes som andningsskydd. Dessutom ska du ta av dig ditt yttre lager av kläder. Placera dessa eventuellt radioaktiva kläder och skor i en plastpåse och plastpåsen någonstans där andra inte kan röra den, och vänta tills myndigheterna berättar vad du ska göra med den. Om möjligt ska du ta en dusch eller tvätta dig på annat sätt med tvål och vatten. Tvätta också håret.
- Följ medierna och vänta lugnt på anvisningar.
Om du är i en bil eller annat transportmedel när olyckan inträffar
- Stäng fönstren, luftkonditioneringen och eventuella ventilationsluckor. Täck näsan och munnen med ett klädesplagg för att hindra radioaktiviteten från att komma in i din kropp via andningen.
- Om du är i närheten av ett hem, ett kontor eller en offentlig byggnad och byggnaden är intakt ska du flytta dig inomhus på ett säkert sätt.
- Om du inte kan komma in i en byggnad på ett säkert sätt ska du parkera vid vägkanten och om möjligt i skugga eller under skydd. Stäng av motorn, lyssna på medierna och vänta lugnt på anvisningar. Stanna i bilen tills du får instruktioner om att fortsätta vidare.
Användning av telefon:
- Undvik att använda telefonen under potentiell strålrisk. Extra belastning av telefonförbindelser kan hindra alla samtal från att komma igenom, vilket kan försvåra räddningsverksamheten.
Skydd av sällskapsdjur:
- Om du har husdjur utomhus ska du hämta in dem så snabbt som möjligt till ett utrymme där du kan avlägsna eventuellt damm innan det sprider sig och där du kan tvätta djuren noggrant med tvål och vatten.
Efter explosionen:
- Försök inte återvända eller gå till explosionsplatsen. Fortsätt följa medierna.
- Myndigheterna ger anvisningar om eventuella ytterligare skyddsåtgärder, evakueringar osv.
Q&A
En smutsig bomb är inte samma sak som ett kärnvapen eller en kärnexplosion. Explosionen av en atombomb är så mycket mer kraftig att det radioaktiva moln som den skapar skulle kontaminera ett område på flera hundra kvadratkilometer, medan en smutsig bomb även i värsta fall endast kan spridas över några kvarter.
Användningen av kärnvapen och en kärnvapensprängning skulle orsaka massförstörelse, medan en smutsig bomb orsakar masstörningar: områden som kontaminerats av radioaktivitet, kaos, rädsla och ångest är det primära syftet med en smutsig bomb.
Ja. Om en strålkälla stjäls och förs till en offentlig plats för terroristiska ändamål så att förbipasserande exponeras, och detta märks eller rapporteras till myndigheterna först efter en tid, är det fråga om avsiktlig exponering av befolkningen.
I detta fall bedömer myndigheterna människornas exponering och de eventuella hälsoeffekterna. Om man endast passerat strålkällan tillfälligt kräver situationen inte anvisningar gällande strålsjuka. Om exponeringen har varat länge kan man i värsta fall misstänka strålsjuka.
Före Rysslands pågående anfallskrig i Ukraina fanns det bara två kända incidenter där någon hotat med en bomb som innehöll radioaktiva ämnen. Ingen av bomberna sprängdes. Den ena hittades i Moskva och den andra i Tjetjenien. Båda bomberna gjordes uppenbarligen av samma grupp.
Ja. Det har förekommit flera fall ute i världen, under de senaste åren särskilt i Mexiko, där ett fordon som burit en strålkälla som används för industriell radiografi har stulits. I dessa fall har myndigheterna utfärdat en varning om strålkällan och strålkällan har vanligtvis hittats snabbt. I Finland förlorade VTT en americium-241-strålkälla år 2013 och i Kotka år 1999 försvann en strålkälla som innehöll kobolt och som användes som nivåmätare vid en industrianläggning. Ingen av dem har hittats.
Om man plötsligt får en livsfarlig stråldos börjar man känna sig illamående inom en timme. Inom några veckor utvecklas strålsjuka som inkluderar blödningstendens, infektioner och diarré. På sjukhuset kan man få vård enligt symptomen. Första hjälpen å sin sida har ingen betydelse.
Om huden utsätts för en hög stråldos börjar det exponerade området rodna inom några timmar. Efter några veckor kan det bildas blåsor på huden. Om dosen är mycket stor kan det senare utvecklas kallbrand. Detta kräver hudtransplantation som vård.
Vad kan man göra om man utsätts för höga stråldoser? [linkki UKK]
Nej. Man ska endast ta en jodtablett om myndigheterna uttryckligen instruerat detta, till exempel i samband med en allvarlig reaktorolycka som orsakat utsläpp av radioaktiv jod i miljön.
När jodtabletten tas vid rätt tidpunkt grundar sig dess effekt på dess förmåga att förhindra att radioaktiv jod ackumuleras i sköldkörteln. Jodtabletter skyddar dock inte mot andra radioaktiva ämnen och det är osannolikt att radioaktiv jod skulle användas i en smutsig bomb.