Yrkesmässig exponering för strålning och arbetstagarnas hälsotillstånd

Skyddet av strålningsarbetare omfattar olika åtgärder beroende på arbetsuppgifterna. Dessa inkluderar övervakning av exponeringsförhållanden, individuell dosövervakning, utredning och övervakning av hälsotillståndet. Innan strålningsarbetet påbörjas bedömer arbetsgivaren utifrån framtida arbetsuppgifter och arbetsförhållanden vilka skyddsåtgärder som behövs. Information om resultaten av arbetstagarnas individuella dosövervakning lagras i ett dosregister som upprätthålls av Strålsäkerhetscentralen.

Dosregister och extranätstjänst

I dosregistret lagras information om alla arbetstagare som varit föremål för individuell dosövervakning. Resultaten av övervakningen av exponeringsförhållandena (t.ex. doser som bestäms från gruppdosimetrar) sparas inte i registret. Uppgifterna ska lagras i registret tills arbetstagaren har eller skulle ha fyllt 75 år, dock minst 30 år efter det att strålningsarbetet avslutats. För forskningsändamål kan uppgifterna lagras även en längre tid.

Informationen används för att säkerställa strålsäkerheten för strålningsarbetare. Utöver till arbetstagaren själv får uppgifterna endast lämnas ut till en företagsläkare som är väl förtrogen med strålning, till verksamhetsutövaren och till en extern arbetstagares arbetsgivare. Detta kan göras om uppgifterna behövs för övervakning av hälsotillståndet, klassificering av en strålningsarbetare eller övervakning av arbetstagarens senare exponering. Varje arbetsgivare eller verksamhetsutövare har möjlighet att varje år få en sammanfattning av de stråldoser som de anställda har utsatts för.

Strålsäkerhetscentralens dosregister innehåller en extranätstjänst, vars användning kräver personlig användarrättighet. En person som utsetts av verksamhetsutövaren eller arbetsgivaren för att behandla dosregisterärenden, till exempel strålsäkerhetsansvarig, och en företagsläkare som är väl förtrogen med strålning har möjlighet att få tillgång till dosregistrets extranät. Enskilda arbetstagare kan inte beviljas användarrättighet. Via dosregistrets extranätstjänst kan man till exempel kontrollera årliga sammanfattningar, utredningar om avvikande dos och dokumentbeställningar. Via extranettjänsten kan man också skriva ut en enskild arbetstagares dosrapport, som innehåller alla hens dosinformation som har antecknats i dosregistret.

Användnings till dosregistrets extranet

Logga in på dosregistrets extranet-tjänst

Dosregistrets koduppsättning

Strålningsarbete utomlands

Ett så kallat dospass krävs alltid för strålningsarbete som utförs utomlands. Dospasset består av ett dosövervakningsdokument som beställs från Strålsäkerhetscentralen och ett läkarintyg skrivet av en företagsläkare som är väl förtrogen med strålningsarbete. Dosövervakningsdokument innehåller information om arbetstagarens tidigare strålningsexponering. Av läkarintyget framgår arbetstagarens lämplighet för strålningsarbete.

När en person reser inom EU för strålningsarbete där hen är klassificerad som strålningsarbetare i kategori A, ska hen inlämna ett dospass till den utländska arbetsgivaren. Även andra personer som åker utomlands för strålningsarbete bör i förväg kontrollera vilka dokument som krävs.

När en finländsk arbetstagare återvänder till Finland efter att strålningsarbetet utomlands har avslutats, returneras dosövervakningsdokumentet till Strålsäkerhetscentralen. En utländsk arbetsgivare eller dosimetritjänst registrerar information om strålningsexponering under arbetstid och arbetets varaktighet i dosövervakningsdokumentet. Uppgifterna registreras i dosregistret efter att dosövervakningsdokumentet har returnerats. Ett nytt dosövervakningsdokument kan endast beviljas efter att det tidigare övervakningsdokumentet har returnerats. Dosövervakningsdokumentet beställs med en beställningsblankett eller via dosregistrets extranätstjänst.

I allmänhet handläggs doseringsregisterärenden mycket snabbare än den vanliga handläggningstiden på 30 dagar.

Beställning av uppgifter från dosregistret (på finska)

Strålningsarbetarens kategori A eller B definierar skyddsåtgärderna

Det är arbetsgivarens uppgift att bedöma vilka arbetstagare som är strålningsarbetare. Dessutom ska arbetsgivaren dela in strålningsarbetare i kategorierna A och B. På grundval av denna kategori ska övervakning av exponeringsförhållanden, individuell dosövervakning och övervakning av hälsotillståndet ordnas för varje strålningsarbetare i nödvändig utsträckning.

Flygbesättning och arbetstagare som exponeras för radon är inte föremål för klassificering av strålningsarbetare eller övervakning av hälsotillstånd. För deras del övervakas exponeringsförhållandena och vid behov utförs även individuell dosövervakning med hjälp av kalkylmässiga metoder.

Klassificeringen baseras på en uppskattning av strålningsexponering och potentiell exponering i arbetet. Vid bedömningen av exponeringen ska hänsyn tas till olika strålskyddsutrustningars inverkan på exponeringen. Strålningsarbete är arbete där den effektiva dosen kan överstiga 1 mSv per år. Om detta överskrids, men dosen är mindre än 6 mSv, är arbetstagaren i kategori B. Om arbetstagaren utsätts för mer än detta, är hen i kategori A. Utöver dessa bör risken för eventuell lokal hudexponering och ögondos beaktas. Arbetstagarens hälsotillstånd påverkar också fastställandet av arbetsuppgifter och klass. En arbetstagare i kategori A får tilldelas endast om en företagsläkare som är väl förtrogen med strålning konstaterar att arbetstagaren är lämplig för sådant arbete vad gäller sitt hälsotillstånd.

Vid bedömningen av yrkesmässig exponering ska arbetsgivaren beakta all yrkesmässig strålningsexponering, men icke-yrkesmässig exponering ska inte beaktas. I detta avseende ska arbetsgivaren göra en så realistisk uppskattning som möjligt av omfattningen av arbetstagarens strålningsexponering när arbetet utförs som planerat. Som bakgrundsinformation kan tidigare uppmätta doser och övervakningsmätningar av exponeringsförhållanden användas. Litteratur kan också användas. När det gäller potentiell exponering ska hänsyn tas till sådana incidenter som kan antas inträffa även om man strävar efter att sörja för säkerheten. Dessa kan innefatta mänskliga fel, utrustningsfel, användning av olämplig skyddsutrustning eller dåliga arbetsmetoder.

Yrkesmässig exponering är en del av klassificeringen av strålningsverksamheten. Vid klassificeringen motsvarar strålningsarbetets kategori A kategori 1 och kategori B kategori 2. En situation där dosgränsen för allmänheten inte överskrids motsvarar kategori 3. Vid klassificeringen av strålningsverksamhet beaktas utöver yrkesmässig exponering även exponering av allmänheten och medicinsk exponering.

Övervakning av exponeringsförhållanden

Genom övervakning av exponeringsförhållanden säkerställs en säker arbetsmiljö. Genom att observera exponeringsförhållandena kan oförutsägbara avvikelser i faktorer som påverkar arbetstagarnas strålningsexponering upptäckas. Övervakning av exponeringsförhållanden ska anordnas på alla arbetsplatser där strålkällor används eller där man på annat sätt exponeras för strålning. Övervakning av exponeringsförhållanden innefattar bland annat mätning av doshastigheten för extern strålning och kontamineringsmätningar i arbetsmiljön samt observationer av om säkerhetsanordningarna fungerar som avsett.

Användningen av en gruppdosimeter räknas också som övervakning av exponeringsförhållandena. Vid användning av en gruppdosimeter är det nödvändigt att veta vem som har använt mätaren så att resultatet kan utnyttjas till exempel för att bestämma behovet av individuell dosövervakning.

Individuell dosövervakning

Med individuell dosövervakning avses mätning och bestämning av den dos som en enskild arbetstagare utsätts för genom extern och intern strålning. Individuell dosövervakning ska anordnas för strålningsarbetare i kategori A. Övervakningsperioden får vara högst en månad. Det är också ofta ändamålsenligt att ordna individuell dosövervakning för strålningsarbetare i kategori B, men övervakningsperioden kan vara längre än en månad, vanligtvis tre månader.

Individuell dosövervakning ska baseras på individuella mätningar som utförs av en godkänd dosimetritjänst. Endast en arbetstagare får ha tillgång till den dosmätare som används för individuell dosövervakning. Användning av en gruppdosimeter räknas inte som dosövervakning. Resultaten av den individuella dosövervakningen registreras i Strålsäkerhetscentralens dosregister över anställda.

När det gäller extern strålning omfattar de dosimetritjänster som godkänts i Finland de som är verksamma vid TVO:s kärnkraftverk i Olkiluoto och Fortums kärnkraftverk i Lovisa samt Doseco Oy, som producerar kommersiella dosimetritjänster. Godkännande för interna dosmätningar är begränsat till Strålsäkerhetscentralens avdelning för mätningar och övervakning av strålning i miljön.

Externa arbetstagare

Externa arbetstagare är anställda i ett externt företag och enskild näringsidkare som deltar i strålningsarbete som verksamhetsutövaren låter utföra utan att vara anställda av verksamhetsutövaren.

Verksamhetsutövaren och den externa arbetstagarens arbetsgivare ansvarar för skyddet av den externa arbetstagaren. De ska säkerställa att externa arbetstagare åtnjuter samma skyddsnivå som verksamhetsutövarens egna arbetstagare.

En extern arbetstagares arbetsgivare har det övergripande ansvaret för arbetstagarens säkerhet. Arbetsgivaren ansvarar bland annat för att arbetstagarens exponering hålls inom de tillåtna gränserna. Här ska beaktas allt arbete som innebär exponering för strålning och som arbetstagaren i fråga utför på uppdrag av olika verksamhetsutövare. Arbetsgivaren klassificerar strålningsarbetare i kategorierna A och B och ordnar nödvändig övervakning av hälsotillståndet. Det är arbetsgivarens ansvar att ge en företagsläkare som är väl förtrogen med strålning den information som behövs för att övervaka arbetstagarens hälsotillstånd.

Arbetsgivaren ser för sin del till att arbetstagaren har nödvändig utbildning, med tillhörande fortbildning, och har fått introduktion i sina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren ska också se till att resultaten av den individuella dosövervakningen inlämnas till dosregistret, även om det åligger verksamhetsutövaren att se till att ordna övervakning av exponeringsförhållandena och individuell dosövervakning. I praktiken lämnar dosimetritjänsten informationen till dosregistret om arbetet utförs i Finland. Vid arbete utomlands ska detta göras separat.

Det är verksamhetsutövarens ansvar att i förväg fastställa en extern arbetstagares tidigare yrkesmässiga exponering. Verksamhetsutövaren ska också i förväg bedöma hur mycket strålningsexponering som kommer att orsakas en extern arbetstagare från det arbete som hen ansvarar för och hur exponeringen kan minskas. Dessutom ska verksamhetsutövaren sörja för arbetstagarens övervakning av exponeringsförhållanden och individuella dosövervakning. Verksamhetsutövaren säkerställer också att arbetsgivarens klassificering av en extern arbetstagare är lämplig för den verksamhet som verksamhetsutövaren ansvarar för. Verksamhetsutövaren ska även i övrigt se till att arbetsgivaren har uppfyllt sina egna skyldigheter. Vid behov kan verksamhetsutövaren och arbetsgivaren skriftligen komma överens om vem som ska ordna den individuella dosövervakningen om man vill utföra den på ett annat sätt än det som beskrivs ovan.

Övervakning av hälsotillstånd

Syftet med övervakning av en strålningsarbetares hälsotillstånd är att säkerställa att arbetstagaren är lämplig för strålningsarbete och att hälsotillståndet inte utgör hinder för att utföra sådant arbete. Övervakning av hälsotillståndet för en strålningsarbetare i kategori A får endast utföras av en läkare som Valvira har godkänt som en företagsläkare som är väl förtrogen med strålning. Valvira upprätthåller på sin webbplats en lista över godkända företagsläkare som är väl förtrogna med strålning.

En strålningsarbetare i kategori A ska genomgå en primärundersökning innan arbetet påbörjas. På detta sätt kan man fastställa att arbetstagaren är lämplig för arbetet. Dessutom ska hälsotillståndet årligen övervakas. Arbetstagare får inte klassificeras i kategori A eller hållas i sådant arbete om arbetstagaren av hälsoskäl inte lämpar sig för detta. Av strålskyddsskäl behövs ingen övervakning av hälsotillståndet hos en strålningsarbetare i kategori B.

Arbetsgivaren ska informera läkaren som övervakar hälsotillståndet om strålningsarbetarens kategori och informera om arbetstagarens arbetsuppgifter och arbetsförhållanden. Dessutom ska arbetsgivaren ge så detaljerad information om faktorer som påverkar strålningsexponeringen att läkaren kan besluta om personens lämplighet för arbetet och om övervakningen av hälsotillståndet.

Avgifter för övervakning av strålningsverksamhet