Radonkällor
Jordmånens porluft innehåller alltid höga halter av radon. Den radonhaltiga luften i jordmånen tränger sig in i byggnaden via springor i husgrunden på grund av undertrycket i byggnaden. Detta undertryck orsakas av temperaturskillnaden mellan utom- och inomhusluften samt av maskinell ventilation. På vintern strömmar det in mer radonhaltig luft än på sommaren. Detta gör att radonhalterna i byggnader är högre på vintern än på sommaren.
Förutom jordmånen avges radon även från berggrunden och fyllnadsjorden under byggnaden samt från mineralbaserade material i husplattan och i bärande konstruktioner, såsom betong och lättbetong.
Uranhalten i jordmånen påverkar radonhalten i byggnaden. Ju högre uranhalten är i jordmånen i området, desto högre är radonhalterna i byggnaderna. Även jordmånens och fyllnadsjordens genomsläpplighet har betydelse: ju grövre och mer porös marken är, desto högre är radonhalterna. Radon kan ändå finnas överallt i Finland och kan bara upptäckas genom mätning.
Även dricksvatten kan innehålla radon
Radon är det radioaktiva ämne i dricksvatten som orsakar den största stråldosen i Finland. Det radon som sväljs med vattnet orsakar en stråldos för magsäcken. Därutöver exponeras man för radon via andningen, eftersom det avdunstar lätt särskilt när man värmer vatten eller när man badar/duschar.
Byggnadsmaterial
Byggnadsmaterialen inverkar mest på radonhalten i byggnader med betongstrukturer. Om väggar, tak och golv är av betongelement producerar de i medeltal en radonhalt på ca 70 Bq/m3. I småhus av trä där endast golvplattan är av betong, är betongens inverkan under 20 Bq/m3.
