Strålning vid skönhetsbehandling
Många estetiska eller kosmetiska behandlingar bygger på att huden eller kroppen behandlas med strålning. Strålning används till exempel för att ta bort tatueringar eller kroppsbehåring, för att bleka bort hudfel och för att omforma kroppen genom att ta bort fett eller celluliter.
Inom skönhetsvård kan kroppen behandlas med optisk strålning, radiofrekvensstrålning och ultraljud. Optisk strålning omfattar synligt ljus samt laser, ultraviolett och infraröd strålning.
Tjänsteleverantörer och kunder bör vara medvetna om de risker som är förknippade med användningen av strålning. Mer är inte alltid bättre i detta sammanhang, eftersom för mycket strålning kan orsaka alla typer av oavsiktliga skador. Skadorna kan omfatta brännskador och ärrbildning på huden. Det kan också förekomma tillfälliga eller permanenta förändringar i hudens pigmentering. Tillfälliga skador kan ta upp till flera månader att förbättras och kan kräva medicinsk hjälp för att läka helt och hållet. Det är inte alltid ens möjligt att reparera skadan. Till exempel kan oavsiktlig exponering av ett oskyddat öga för en stråle av kraftigt laserljus orsaka irreparabla skador på näthinnan.
Tvärtemot vad man ibland tror är känslan av smärta inte ett tecken på att behandlingen fungerar. Ofta är känslan av smärta den första indikationen på att en vävnadsskada kan vara överhängande. Ibland uppstår dock inte nödvändigtvis känslan av smärta. Vissa behandlingar riktar den mest intensiva strålningen mot subkutana vävnader där det inte finns några nerver som kan känna smärta. I detta fall kan eventuella skador och tillhörande smärta bli synliga först dagarna efter behandlingen. Vissa behandlingar kan också exponera huden under så kort tid att det inte finns någon tid att reagera på smärtan. Riskerna ökar också om lokalbedövning eller kylning av huden används för att förhindra smärtupplevelsen under behandlingen.
Många behandlingar kan utföras på ett säkert sätt av en skicklig kosmetolog. För mer komplicerade ingrepp bör dock sjukvårdspersonal konsulteras. Vissa förfaranden kräver användning av så intensiv strålning att de endast kan utföras på en vårdavdelning. Ett exempel på ett krävande förfarande är tatueringsborttagning med en högpresterande laser.
När kunden tillfrågas om eventuella kontraindikationer måste han/hon vara öppen och svara sanningsenligt, eftersom olika mediciner och sjukdomar kan ha en betydande inverkan på hudens eller kroppens förmåga att tolerera exponering för strålning. Under graviditet bör all behandling undvikas om det finns tvivel om behandlingens säkerhet för fostret.
Strålsäkerhetscentralen (STUK) övervakar säker användning av strålning inom skönhetsvård. STUK tar inte ställning till behandlingarnas effektivitet, ändamålsenlighet eller resultat.
Vid tatuering avlägsnas tatueringar med hjälp av en kraftfull laser, och endast en laser av klass 4 kan bleka tatueringar. Klass 4 lasrar ger en så intensiv strålning att permanenta skador på huden kan uppstå och därför är användningen av dem vid hudbehandlingar begränsad till sjukvårdsenheter. Om du överväger att ta bort tatueringar med laser bör du därför rådfråga sjukvårdspersonal i stället för skönhetsvårdstjänster. Användning av högpresterande laserutrustning medför också en risk för permanenta ögonskador, eftersom strålningen från en klass 4-laser på oskyddade ögon orsakar omedelbara och ofta permanenta synskador.
Förutom traditionella metoder (hårborttagning, vaxning, sugaring) används även laser och intensivt pulserande ljus (IPL) för hårborttagning. Vid användning av laser kräver framgångsrik hårborttagning att man använder en apparat av klass 4. Lasrar av klass 4 får endast användas för hudbehandling på vårdenheter, så hårborttagning med laser bör endast utföras av sjukvårdspersonal. Klass 4 lasrar har en så hög strålningsintensitet att hudskador är möjliga. Hudskador kan vara brännskador eller mer permanenta skador som ärrbildning. På oskyddade ögon orsakar strålningen från en klass 4-laser omedelbar och ofta permanent synskada.
Det finns också risk för brännskador när IPL-apparater används för hårborttagning. Särskilt vid behandling av mörk hud kan en stor mängd energi absorberas av huden och orsaka brännskador. På samma sätt absorberar andra mörka hudområden (födelsemärken, tatueringar) mer strålning, vilket orsakar uttalad uppvärmning i de omgivande vävnaderna. Om det görs på fel sätt är permanenta förändringar av hudpigmenteringen, såsom fläckvis mörkare eller ljusare hud, möjliga oönskade konsekvenser av en IPL-behandling.
Huden kan behandlas med flera olika tekniker.
Laser används för att förbättra hudens utseende, till exempel genom att exfoliera det översta hudlagret. Användning av alltför kraftfulla lasrar kan leda till hudskador. Lasrar som tillhör säkerhetsklass 4 får endast användas för hudbehandling i vårdenheter. Samma begränsning gäller också för behandlingar där laserstrålen riktas mot en kosmetisk produkt som appliceras på huden i stället för mot den nakna huden, till exempel den kollösning som används vid kol- eller Hollywoodpeeling.
Radiofrekvensapparater (RF) används för att stimulera subkutana delar av huden. Syftet är vanligtvis att föryngra hudens utseende. Vid en RF-behandling riktas en stor mängd elektromagnetisk energi mot huden. Absorptionen av RF-strålning i huden och subkutana vävnader varierar, så utförandet av behandlingen kräver precision. Överdriven exponering kan leda till stickande och rodnad i huden och i värsta fall till och med djupa brännskador. Skador kan uppstå under hudens ytskikt, vilket gör dem svåra att upptäcka, och omedelbar smärtkänsla kanske inte alls uppstår.
Ultraljud används för att stimulera subkutana kroppsdelar i syfte att förbättra hudens elasticitet. Ultraljud kan också användas för att rengöra huden. Vid användning av ultraljud bör man se till att undvika att rikta in sig på benen, eftersom kraftfullt ultraljud kan skada dem. Det är också svårt att förutsäga hur ultraljudet reflekteras vid gränsytorna mellan hudens olika lager. Särskilt användningen av apparater med högintensivt fokuserat ultraljud (HIFU) medför en risk för vävnadsskador eftersom större delen av ultraljudsenergin fokuseras på ett mycket litet område.
Ögat är särskilt känsligt för ultraljudsexponering. Därför måste man se till att undvika att rikta ultraljudet mot ögat när man använder ultraljud i ansiktet. Ultraljud kan också komma in i ögat indirekt, till exempel genom ledning genom skallbenet. Vid ultraljudsbehandling av ansiktet måste man dessutom ta hänsyn till det tunna fettlagret i ansiktet, vilket kan leda till att energin fördelas ojämnt.
Anordningar för intensivt pulserat ljus ger en stark ljuspuls eller en serie ljuspulser med kort varaktighet på huden. Syftet med hudbehandlingen kan vara att avlägsna pigmentering, behandla akne eller på annat sätt förbättra hudens utseende. En enda ljuspuls kan ge en stor mängd energi till ett litet område av huden, vilket kan leda till en brännskada eller förändringar i pigmenteringen.
Inom skönhetsvården kan strålning också användas för att försöka omforma kroppen. Syftet är vanligtvis att direkt påverka fettvävnad eller celluliter.
När laserstrålning används för att avlägsna fett brukar detta kallas lipo-laserbehandling. I detta fall appliceras en laserstråle med relativt låg intensitet på fettcellerna, vilket påstås leda till att de bryts ner och att det material som frigörs från dem metaboliskt avlägsnas från kroppen.
Fett- eller cellulitborttagning kan också utföras med hjälp av radiofrekvensapparater. I detta fall värms fettvävnaden upp av elektriska strömmar som radiofrekvensapparaten genererar i kroppen, vilket ska minska vävnadens volym och därmed göra kroppen smalare. De apparater som påverkar fettvävnaden kan inte ha mycket låg effekt, vilket ökar riskerna i samband med ingreppen. Om apparaten är för kraftfull finns det risk för överdriven uppvärmning av vävnaden och brännskador.
Kavitationsbehandlingar syftar till att bryta det subkutana fettlagret med hjälp av den kavitationseffekt som ultraljudet orsakar. Under behandlingen orsakar ultraljudet snabba tryckförändringar i målområdet, vilket bildar små gasbubblor i interstitialvätskan mellan fettcellerna. När tryckförändringarna fortsätter kollapsar bubblorna och orsakar sprickor i fettcellernas väggar. Det material som frigörs från fettcellerna bör så småningom lämna kroppen genom normal ämnesomsättning. För att uppnå en kavitationseffekt i fettvävnad krävs att man applicerar relativt höga nivåer av ultraljudsenergi på vävnaderna, vilket också ökar riskerna med behandlingen.
Det ultraljud som används vid kavitationsbehandlingar kan tränga upp till tiotals centimeter in i kroppen, så det finns också en risk för exponering av ben, inre organ och, hos gravida kvinnor, fostret. På grund av riskerna för fostret anser social- och hälsovårdsministeriet och STUK att ultraljudsbehandlingar inte bör utföras under graviditet. Dessutom kan de ämnen som är bundna till fettskiktet, om de frigörs på en gång, utgöra en risk för hälsan hos den behandlade personen, ett ammande barn eller fostret.
Ultraljudsbehandlingar inom skönhetsvård får inte förväxlas med medicinska ultraljudsundersökningar som bland annat används för cancerscreening och fosterscreening. Dessa undersökningar är helt säkra och skadar inte patientens eller fostrets hälsa.
I händelse av en olycka
Om en skada inträffar eller misstänks ha inträffat under en kosmetisk behandling ska du kontakta din vårdgivare för att bedöma skadans art och om medicinsk behandling behövs.
Vid skada till följd av en skönhetsbehandling ger konsumentrådgivningen råd om ingen tillfredsställande lösning kan hittas mellan kunden och tjänsteleverantören för att kompensera skadan.
STUK vill gärna bli informerad om olyckor och misstänkta skönhetsvårdstjänster som inte uppfyller kraven. Anmälningar kan skickas via e-post till stuk (at) stuk.fi.
Anmälningar om patientskador som gäller hälso- och sjukvård behandlas av Patientförsäkringscentralen.