Mikael Moring: "Putin avbröt kärnvapenprovstoppavtalet" - "USA testade en bomb i kärnvapentestområdet" - Hur gick det här egentligen?
De senaste veckorna har det i nyheterna rapporterats att Ryssland drar sig tillbaka från kärnvapenprovstoppsavtalet. Åtminstone i amerikanska medier har det även förekommit rubriker om ett amerikanskt kärnvapenprov. Den första nyheten är nästan riktig, den andra inte. Vad handlar detta egentligen om?
Ryssland återkallade den 2 november 2023 sin tidigare ratificering av kärnvapenprovstoppsavtalet (CTBT), vilket i praktiken innebär att de dragit tillbaka sitt verkställande av avtalet. Ryssland förblir dock fortfarande en part i avtalet. Genom denna handling placerar Ryssland sig enligt sina egna uttalanden i samma position som USA och Kina, det vill säga som en stat som har undertecknat avtalet men ännu inte ratificerat det.
Rysslands beslut att dra tillbaka sin ratificering sänder en olycklig politisk signal, men det har inte nödvändigtvis en stor praktisk effekt på avtalets genomförande. Kärnvapenprovstoppsavtalet har också en speciell regel som säger att avtalet inte träder i kraft förrän 44 särskilt nämnda stater har ratificerat det, och eftersom det nu, efter Rysslands tillbakadragande, saknas nio av dessa ratificeringar, har avtalet ännu inte trätt i kraft.
Faktaruta:
Det totala kärnvapenprovstoppsavtalet (Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty, CTBT) förbjuder alla kärnvapenprov. CTBT är en del av det internationella systemet som syftar till att begränsa spridningen av kärnvapen. Avtalet öppnades för undertecknande år 1996, och hittills har 196 länder undertecknat det, varav 177 har ratificerat det. Avtalets ikraftträdande kräver att de 44 länder som anges i bilagan till avtalet har ratificerat det. Av dessa 44 länder har tre (Indien, Pakistan och Nordkorea) inte undertecknat avtalet, och sex av de undertecknande länderna (USA, Kina, Iran, Israel, Egypten och Ryssland) har inte heller ratificerat det.
För att övervaka att kärnvapenprovstoppssavtalet följs har en gemensam organisation, CTBTO, inrättats av undertecknande länder. Övervakningen bygger på kontinuerlig övervakning av miljön, och globalt finns det 337 mätningsstationer som mäter seismologiska, akustiska och undervattensvågor samt eventuella radioaktiva ämnen som kan frigöras i luften vid en explosion. I Finland fungerar Helsingfors universitets seismologiska station i Sysmä som en av dessa mätningsstationer, och Strålsäkerhetscentralen upprätthåller ett av CTBTO:s sexton radionuklidlaboratorier.
Många experter har spekulerat om Ryssland tar ett steg mot att genomföra kärnvapenprov. Det går naturligtvis inte att vara säker, men även om president Putin ibland har antytt annat har Ryssland meddelat att man inte kommer att genomföra ett kärnvapenprov om inte USA gör det först. Å andra sidan, eftersom CTBT-avtalet aldrig har varit i kraft, hade Ryssland kunnat genomföra ett kärnvapenprov även utan att dra tillbaka sin ratificering.
De första kommentarerna från USA och kärnvapenprovstoppsavtalets organisation, CTBTO, har varit beklagande men återhållsamma. USA:s utrikesminister Antony Blinken konstaterade i ett pressmeddelande den 2 november 2023 att "Rysslands agerande underminerar förtroendet för det internationella systemet för vapenkontroll" och CTBTO:s generalsekreterare Robert Floyd skrev att "Rysslands beslut att i dag dra tillbaka sin ratificering av det fullständiga kärnvapenprovstoppsavtalet är en stor besvikelse och mycket beklagligt."
Kärnvapenprov kan inte göras i hemlighet
Internationella kärnvapenprovstoppsorganisationen CTBTO har ett övervakningsnätverk som övervakar att ingen nation eller grupp kan genomföra kärnvapenprov i hemlighet. Nätverket består av mer än 300 övervakningsstationer över hela världen. Ryssland har 30 sådana övervakningsstationer, som fortfarande fungerar normalt och levererar information till länder som undertecknat avtalet. Även USA och Kina har flera övervakningsstationer som levererar liknande information till länder som undertecknat avtalet. I Finland finns också två stationer som ingår i nätverket: en seismisk station som drivs av Seismologiska institutet och ett radionuklidlaboratorium som drivs av Strålsäkerhetscentralen.
Även om CTBT-avtalet inte har trätt i kraft har det fungerat som en stark avskräckande faktor mot kärnvapenprov. Under 1900-talet genomfördes över 2 000 kärnvapenprov, men under detta århundrade har endast Nordkorea genomfört kärnvapenprov (totalt sex prov), och dessa har alla upptäckts av CTBTO:s övervakningsnätverk.
Det är en olycklig verklighet att vi lever i en tid där det finns flera tecken på att kärnvapenupprustningen kan öka igen. Därför är det viktigt att vara vaksam på alla sådana små bakåtsteg. Rysslands åtgärd har dock inte lagt kärnvapenprovförbudet eller det internationella övervakningssystemet i graven.
Och hur var det med explosionen i USA? USA utförde en kemisk sprängning på testområdet i Nevada samtidigt med den Ryska processen att dra tillbaka ratificeringen av kärnvapenprovstoppsavtalet. Syftet med explosionen var att förbättra förmågan att upptäcka kärnvapenprov. USA har delat med sig av data från denna explosion.
Överinspektör Mikael Moring ansvarar för verksamhet av den nationella informationscenter för kärnprovsförbudet vid STUK.
