Strålsäkerhetscentralen har deltagit i utarbetandet av en nordisk samarbetsstrategi som ger rekommendationer för att stärka samarbetet mellan de nordiska strålnings- och kärnsäkerhetsmyndigheterna.
Beslutet att granska strategiska fokusområden inom det nordiska samarbetet fattades vid myndighetschefernas möte i Reykjavik i augusti 2023. Den nu publicerade strategin är resultatet av detta arbete och innehåller 13 rekommendationer för att vidareutveckla samarbetet. Strategin delar in dessa fortsatta mål i fyra huvudområden: kärnenergilagstiftning, strålsäkerhetslagstiftning, beredskap och krisberedskap samt internationell utveckling och bistånd. Dessutom innehåller strategin flera allmänna åtgärdsrekommendationer.
Två yttre faktorer driver förändringarna: det ökande energibehovet och en eventuell ökning av kärnkraftsanvändningen i Norden, samt en snabbt föränderlig global och regional omvärld som även kräver att myndigheterna ser över sina arbetssätt. Den senare medför nya hot och ett ökat behov av fördjupat regionalt samarbete kring olycksberedskap.
Nordic Strategy Group Report: Enhancing Nordic cooperation in Nuclear and Radiation Safety -strategi har utarbetats av strålnings- och kärnsäkerhetsmyndigheter från alla nordiska länder: Beredskabsstyrelsen (DEMA, Danmark), Direktoratet for strålevern og atomsikkerhet (DSA, Norge), Geislavarnir Ríkisins (GR, Island), National Institute of Radiation Hygiene (SIS, Danmark), Strålsäkerhetsmyndigheten (Sverige) och Strålsäkerhetscentralen (Finland).
Ökat intresse för kärnkraft
Energipolitiken i Finland och Sverige uppmuntrar till byggandet av nya kärnkraftverk. I Norge förbereder en av regeringen tillsatt arbetsgrupp en rapport om kärnkraft. Frågorna är också en del av den offentliga debatten i Danmark, där både det politiska klimatet och allmänhetens inställning till kärnkraft har förändrats som en följd av kriget i Ukraina. Alla nordiska myndigheter står inför utmaningar med att förbereda sig för framtida utveckling, inklusive utveckling av regelverk, tillsynspraxis och kompetens.
En ökad användning av kärnkraft medför även frågor kring transport av radioaktiva ämnen och slutförvar av radioaktivt avfall.
Nya hot ökar behovet av samarbete
En annan viktig bakgrundsfaktor är geopolitiska förändringar och nya hot. Den säkerhetspolitiska situationen, särskilt Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, har påverkat Nordens geopolitiska läge avsevärt. Regional oro orsakas bland annat av risker kopplade till kärnkraftverk i nordvästra Ryssland och avfallsanläggningar på Kolahalvön. Det finns även hot relaterade till kärnvapen och ökad trafik av kärnkraftsdrivna fartyg i Arktis, Nordatlanten och Östersjön. Allierad militär verksamhet, inklusive besök av kärnkraftsdrivna fartyg, skapar nya regulatoriska utmaningar.
Allvarliga olyckor och andra farosituationer kan i värsta fall leda till gränsöverskridande radioaktiva utsläpp. Därför måste kapaciteten för effektivt informationsutbyte, bedömning av säkerhetseffekter och kommunikation med allmänheten utvecklas. Länderna måste också stärka sin beredskap att ta emot och ge internationellt bistånd. I allvarliga strålningssituationer räcker inte ett enskilt lands resurser till – stöd behövs utifrån.
Kriget i Ukraina medför även behov av att samordna bistånd inom kärnsäkerhetsområdet. De nordiska länderna stödjer den ukrainska myndigheten och säkerheten vid kärnkraftverk, och detta samarbete fördjupas ytterligare.
Det nordiska samarbetet inom strålnings- och kärnsäkerhet har långa traditioner. Dessa traditioner stärker vår förmåga att samordna insatser och främja även europeiskt och globalt samarbete. Den nordiska strategin bygger på denna grund för att möta dagens och morgondagens utmaningar.
Hela strategin finns att läsa på engelska (pdf)
