Ansvarspersonen är en person utsedd av solarium innehavaren, vars uppgift är att säkerställa att solarium används på ett säkert sätt. Till exempel kan personal i receptionen på ett gym fungera som ansvarspersoner. Minst en ansvarsperson måste vara närvarande när solarium utrustningen är tillgänglig för kunder. De ska också se till att personer under 18 år inte använder solarium och vid behov ge råd om säker användning av ögonskydd och solarium utrustning.
 

Även om solarium apparater har förändrats i utseende genom åren, bygger deras funktion fortfarande på ultraviolett (UV) strålning. Solarium kan därför öka risken för hudcancer, orsaka brännskador och påskynda hudens åldrande. Solbränna från solarium är alltså inte hälsosammare eller säkrare än solbränna från solen.
 

Skyddsglasögon måste användas i solarium. Huden på ögonlocken är tunnare och känsligare än annan hud och kan lättare bli irriterad eller bränd av UV-strålning. Dessutom släpper ögonlocken igenom en viss mängd långvågig UVA-strålning, så de skyddar inte ögonen helt under exponering i solarium.
 

Ja, det går. UV-strålningen från solarium påverkar inte fostret eller dess utveckling, eftersom strålningen endast påverkar moderns hud. Det är dock värt att överväga om användningen av solarium är nödvändig överhuvudtaget, eftersom den enda nyttan är kosmetisk solbränna. Överdriven användning ökar däremot risken för hudcancer och påskyndar hudens åldrande. Därför rekommenderar de nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna att man undviker solarium.

Ultraviolett strålning kan orsaka pigmentfläckar (melasma) och förvärra redan existerande fläckar. Graviditet och hormonella orsaker ökar också risken för pigmentfläckar. UV-exponering under graviditeten kan alltså leda till pigmentfläckar även om man normalt inte får dem av UV-strålning. Det bästa sättet att förebygga pigmentfläckar är att undvika solarium och annan stark UV-exponering.
 

Solariumverksamhet kräver inget tillstånd, men innan verksamheten påbörjas måste en anmälan göras till kommunens hälsoskyddsmyndighet.

Verksamhetsutövaren (solariuminnehavaren) ansvarar för säkerheten vid användning. Utrustningen och bruksanvisningarna måste uppfylla kraven. Kunderna ska också instrueras i säker användning av utrustningen och ögonskydd. Det måste finnas en utsedd ansvarsperson på plats när solariumutrustningen är tillgänglig för kunder. Ansvarspersonen ska också se till att personer under 18 år inte använder solarium.

Läs mer på information till leverantor av solarietjänster -sidan.
 

Vid hudbesvär bör du vända dig till en hudläkare, eftersom exponering för UV-strålning aldrig är helt riskfri på grund av den ökade risken för hudcancer.

Vid vissa sjukdomar kan UV-strålning ge mer nytta än skada. Till exempel, om sjukdomen förbättras eller hålls under kontroll med hjälp av UV-strålning, kan användningen vara motiverad trots den ökade risken för hudcancer. I sådana fall krävs en riskbedömning av en läkare. Läkaren måste bedöma om nyttan av UV-strålning är tydlig och betydande. Samtidigt övervägs om någon annan behandlingsform kan ge bättre resultat utan de långsiktiga riskerna med strålning.
 

Ditt andra antagande är korrekt – solarium är inte till nytta för dig, utan kan snarare vara skadligt. Eftersom du har en hudtyp som lätt bränns, kanske du inte ens blir brun i solarium. Solbränna från solen ger endast ett mycket svagt skydd mot UV-strålning, motsvarande solskyddsfaktor 2–4. Det betyder att även solbränd hud kan brännas. Solbränna från solarium skyddar huden ännu mindre än naturlig solbränna. Att använda solarium ökar risken för hudcancer och påskyndar hudens åldrande.

Ta med tillräckligt med solkräm med hög skyddsfaktor, helst minst 30, på semestern. Använd lätta men täckande kläder. Skydda ögonen med hatt och solglasögon. Mitt på dagen är det bäst att söka skugga.
 

De radioaktiva ämnen som uppstår vid sprängning av kärnvapen är i genomsnitt mer kortlivade än de radioaktiva ämnen som frigörs i miljön vid en kärnkraftsolycka. Om till exempel en strålningssituation som orsakats av en kärnsprängning är tusen gånger så stor en timme efter sprängningen jämfört med en strålningssituation som orsakats av en allvarlig kärnkraftsolycka, har skillnaden i strålningssituationernas allvarlighetsgrad utjämnats inom några dygn.

Efter ett år är nedfallet av radioaktiva ämnen som orsakats av en kärnsprängning cirka tre procent av nedfallet som orsakats av en kärnkraftsolycka. Å andra sidan innebär den kortare halveringstiden för radioaktiva ämnen som uppstår vid en kärnexplosion också att doshastigheterna i början blir mycket högre efter en kärnvapenexplosion än efter en kärnkraftsolycka.

Skillnaderna mellan en kärnsprängning och en kärnkraftsolycka måste också beaktas vid planeringen av skyddsåtgärder. Att skydda sig från en kärnsprängning kräver att man snabbt flyttar sig till skyddsrum, men vid en kärnkraftsolycka är skydd inomhus (i en bostad eller en offentlig byggnad) den viktigaste skyddsåtgärden.

I värsta fall kan nedfall från en kärnexplosion nå flera staters områden på hundratals, till och med tusentals kilometers avstånd. Detta påverkas av sprängladdningens egenskaper, explosionshöjden, kvaliteten på markytan och väderförhållandena. Särskilt explosionshöjden har en mycket stor inverkan på om närnedfall uppstår alls och hur långt nedfallet sprids om det uppstår.

Med kärnämne avses särskilda klyvbara material som lämpar sig för framställning av kärnenergi och råmaterial. Särskilda klyvbara material är plutonium-239 (Pu-239) och uran anrikat med isotoperna uran-235 (U-235) eller uran-233 (U-233). Råmaterial är naturligt uran, utarmat uran och torium.

Med kärnmaterial avses kärnämnen samt andra ämnen som används för kärnvapen eller deras planering och tillverkning (till exempel deuterium och grafit), utrustning (bl.a. bränslebehandlingsutrustning), anläggningar (bl.a. anriknings- och upparbetningsanläggningar), datamaterial och avtal.

När en atombomb exploderar frigörs det en enorm mängd värmestrålning, vilket gör att samtliga rester av bombens delar hettas upp till flera tiotals miljoner grader och förångas. Eftersom alla gaser bildas i bombens ursprungliga volym, orsakar förångningen ett enormt tryck som är ungefär en miljon gånger högre än den normala atmosfären. Värmestrålningen från heta gaser är huvudsakligen röntgenstrålar som vid en luftexplosion absorberas i den omgivande luften inom en radie på några meter. Eldklotet bildas till följd av kemiska processer i material från luften och vapnets förångade rester.

Strålsäkerhetscentralen (STUK) övervakar användningen av kärnmaterial i Finland och är en nationell informationscentral i frågor som gäller övervakning av kärnvapenprov. Här samarbetar STUK också med internationella aktörer, såsom IAEA och CTBTO. STUK samlar in information och upprätthåller lägesbilden. STUK har också en beredskapsuppgift om ett vapen exploderar på en plats som kan hota befolkningen.

Använt kärnbränsle är inte ett primärt material för byggande av kärnvapen. Förhållandet mellan isotoperna i det använda bränslets plutonium är ogynnsamt för konstruktion av bomber, vilket gör det mer utmanande att bygga ett välfungerande kärnvapen än om man använde egentligt kärnvapenkompatibelt plutonium. Att separera plutonium från använt bränsle kräver också en komplicerad kemisk upparbetning. Dessutom skulle detta få stora politiska och ekonomiska konsekvenser, eftersom sådan verksamhet skulle bryta mot de strikta användningsvillkoren i övervakningen av kärnmaterial och avtalen om anskaffning av bränsle.

De största farorna med kärnvapen beror på den egentliga användningen som bomb, men även tillverkning, lagring och transport är förknippade med en mindre risk för kärnvapenolycka.

Atombomber har till exempel förstörts i flygplansolyckor i Thule (1968) och Palomares (1966). Olyckorna förorenade miljön. Det fanns kärnstridsspetsar ombord på ubåten Jekaterinburg då den började brinna under underhåll i Kola i Ryssland år 2012. Om även kärnstridsspetsarna hade börjat brinna, skulle plutonium ha kunnat spridas till omgivningen.

Två atombomber har använts i krig. Under andra världskriget år 1945 sprängde USA atombomber i Hiroshima och Nagasaki. Dessutom har över 1 000 atombomber sprängts under kärnvapenprov. De flesta av dessa har varit mycket kraftigare än de bomber som användes i Hiroshima och Nagasaki.

Nej, det kan det inte. Kärnkraftverket i Zaporizhzhya kan kylas även om vattnet från Kahovka-reservoaren inte skulle gå att använda. Det kylvatten som anläggningen behöver tas normalt direkt från reservoaren, men anläggningen är förberedd på möjligheten att vatten från reservoaren inte finns tillgängligt. Det kylvatten som behövs tas då från en stor vattenbassäng byggd intill kärnkraftverket. Den sista av anläggningens sex reaktorer slutade generera el under hösten 2022, det vill säga alla reaktorer är avstängda. Det betyder att det behövs betydligt mindre vatten för kylning än vad som skulle behövas när reaktorerna normalt producerar el, alltså vattnet i vattenbassängen är tillräckligt för kylningen.

Kosttillskottsprodukter som innehåller jod skyddar inte sköldkörteln i en nödsituation med strålrisk. Skillnaden mellan styrkan hos det medicinska jodpreparatet Jodix som säljs i Finland och jod i kosttillskott är tusenfaldig.

Skadeverkan av kaliumjodid är mycket sällsynta. Men om du lider av sköldkörtelsjukdom bör du vara försiktig. Diskutera vid behov med din behandlande läkare om att ta en jodtablett.

Kaliumjodid rekommenderas inte för dem som har fått sin sköldkörtel avlägsnad. Personer som lider av överaktiv sköldkörtel, hudceliaki (dermatitis herpetiformis) eller vaskulit i samband med minskade nivåer av komplement (hypokomplementemisk vaskulit) bör inte heller använda jodtabletter som innehåller kaliumjodid. Ta inte en jodtablett, om du tidigare fått en allvarlig allergisk reaktion mot jod.

Jodallergi relaterad till användningen av kontrastmedel hindrar inte användningen av jodtabletter.

Hos patienter som använder tyroxin eller andra sköldkörtelhormoner för sköldkörtelns underfunktion är kaliumjodids sköldkörtelskyddande effekt mindre.

Jodtabletter har klassificerats som läkemedel och anvisningarna som finns i bipacksedeln gällande hållbarhet ska följas. Använd inte läkemedlet efter den sista förbrukningsdagen som nämns på förpackningen. Föråldrade läkemedel som inte har använts ska inte slängas i avloppet eller förstöras med hushållsavfallet. Lämna in oanvända läkemedel till apoteket för kassering.

I Finland förekommer för närvarande ingen risk för strålning eller ett behov av att ta en jodtablett. Läget i Ukraina har dock ökat finländarnas behov av beredskap och efterfrågan på jodtabletter har ökat. Problemet med tillgången till tabletter på apoteken är tillfälligt. En finländsk läkemedelstillverkare reagerar på den stora efterfrågan på jodtabletter.

I en nödsituation med strålrisk till följd av en kärnkraftsolycka är den viktigaste skyddsåtgärden att söka skydd inomhus, eftersom det effektivt minskar exponeringen för strålning. Att ta jodtabletter är en sekundär skyddsåtgärd som komplement till skyddet inomhus.

Mer information: 72timmar.fi - Ta skydd inomhus