Verksamhet i en nödsituation med strålrisk
Anvisningar till medborgarna för nödsituationer med strålrisk
Det har aldrig skett sådana nödsituationer med strålrisk i Finland som krävt till exempel att man söker skydd inomhus eller tar jodtabletter. Myndigheterna har dock förberett sig för strålrisker i förväg och verksamheten övas regelbundet. I en nödsituation med strålrisk syftar de skyddsåtgärder som myndigheterna genomför till att förebygga och begränsa befolkningens exponering för strålning. Målet är att hålla strålningens stokastiska effekter (cancer) på en så låg nivå som möjligt och förhindra direkta hälsoeffekter av strålningen (till exempel strålskador, strålsjuka).
Bekanta dig med olika aktörer och deras uppgifter på sidan Myndigheterna samarbetar i nödsituationer med strålrisk.
Nödsituationer med strålrisk och skyddsåtgärder
Med en nödsituation med strålrisk avses en situation där konsekvenserna av en incident kan kräva särskilda åtgärder för att begränsa eller minska strålningsexponeringen för befolkningen eller de personer som deltar i räddningsverksamheten och i skyddsåtgärder.
Skyddsåtgärder är sådana åtgärder som är avsedda att minimera befolkningens exponering för strålning i en nödsituation med strålrisk, minimera övriga olägenheter som situationen orsakar och att i så stor utsträckning som möjligt normalisera människornas levnadsförhållanden och de samhälleliga funktionerna efter en nödsituation med strålrisk.
STUK:s uppgifter vid nödsituationer med strålrisk
Strålsäkerhetscentralens (STUK) uppgifter omfattar beredskaps- och expertuppgifter förknippade med nödsituationer med strålrisk. STUK skapar en lägesbild av incidenten och fastställer riskområdet. Dessutom bedömer STUK situationens skadliga effekter på befolkningen och miljön och ger rekommendationer om nödvändiga skyddsåtgärder. Utöver detta ger STUK råd till bland annat industrin, handeln och trafik- och tullmyndigheterna om hur de skadliga effekterna kan minskas och utreder behovet av restriktioner för användningen av livsmedel.
Nödsituationer med strålrisk indelas enligt när de äger rum i en tidig fas, en intermediär fas och en återhämtningsfas.
Lagen om Strålsäkerhetscentralen (finlex.fi)
Skyddsåtgärder i den tidiga fasen av en nödsituation med strålrisk
I en nödsituation med strålrisk, där radioaktiva ämnen har frigjorts eller hotar att frigöras i luften i stora mängder, vidtas skyddsåtgärderna redan innan de radioaktiva ämnena når området. De centrala skyddsåtgärderna är att söka skydd inomhus, begränsa rörligheten och evakuera närmiljön kring platsen för det inträffade. Intag av jodtabletter kompletterar skyddet man får av att vistas inomhus i de fall då radioaktiv jod frigörs i olyckan. Med dessa åtgärder begränsar man människors direkta exponering för strålning. Därtill krävs skydd av jordbruksproduktion, annan produktion och olika lokaler för att minska kontamineringen av dem.
I en lokal nödsituation med strålrisk isoleras och evakueras området. En sådan situation är exempelvis fara orsakad av en oskyddad strålkälla, där effekterna är begränsade till näromgivningen kring platsen för det inträffade eller till inomhuslokaler. En lokal nödsituation med strålrisk kan orsakas av en olycka vid användning eller transport av radioaktiva ämnen eller vid avsiktlig olaglig användning av radioaktiva ämnen.
Strålsäkerhetscentralens riktlinjer om åtgärder i syfte att skydda människor och samhällsfunktioner i nödsituationer med strålrisk har publicerats som anvisning VAL 1 (20.12.2022). Den upphäver direktiv VAL 1 som publicerades den 1 september 2020.
Riktlinjerna innehåller åtgärdsgränser och praktiska verksamhetssätt. Åtgärder vid den tidiga fasen av en nödsituation med strålrisk är till exempel att söka skydd inomhus, ta jodtabletter, evakuering och skydd av livsmedel, andra produkter och produktion. De eftervårdsåtgärder som situationen kräver kan till exempel vara sanering av livsmiljön och behandling av avfall som innehåller radioaktiva ämnen.
Anvisningarna omfattar både olyckor och avsiktliga handlingar, oavsett om de inträffar i hemlandet eller längre bort. Konsekvenserna av allvarliga nödsituationer med strålrisk kan beröra flera länder. De gemensamma anvisningarna möjliggör enhetliga skyddsåtgärder och instruktioner för allmänheten i alla avtalsländer.
Skyddsåtgärder i en nödsituation med strålrisk (VAL 1, 20.12.2022) (Stuklex.fi)
År 2014 publicerades gemensamma nordiska anvisningar om skyddsåtgärder.
Man söker skydd inomhus för den tiden då molnet som innehåller radioaktiva ämnen passerar. På så sätt undviker man att andas in utomhusluft som innehåller radioaktiva ämnen och minskar exponeringen för direkt strålning från molnet. För att minska kontamineringen av inomhuslokalerna är det viktigt att stänga av ventilationen. Ventilationen stängs av i alla byggnader, även offentliga byggnader och kontor. Man tar skydd inomhus i högst två dygn. Om situationen skulle förutsätta att man tar skydd för längre tid än så evakueras befolkningen.
I lindriga situationer kan befolkningen uppmanas att undvika onödig vistelse utomhus. Det är särskilt viktigt att begränsa utevistelsen för barn och gravida till ett minimum, eftersom barn och foster är känsligare för strålning än vuxna.
Läs mer på sidan Skydd inomhus minskar strålningsexponeringen.
Om det förväntas stora mängder radioaktiv jod i luften, uppmanas människor att inta en jodtablett. Intaget av jodtabletter kompletterar skyddet man får av att vistas inomhus. När man skyddar sig genom att vistas inomhus minskar man avsevärt den mängd radioaktiva ämnen som samlas i kroppen via inandningen.
Jod samlas upp i sköldkörteln om den kommer in i kroppen till exempel via inandningen. Om sköldkörteln utsätts för strålning ökar risken för sköldkörtelcancer. Tabletter som tas i enlighet med anvisningarna innehåller icke radioaktiv kaliumjodid som fyller sköldkörteln och förhindrar insamling av radioaktiv jod i körteln. Skyddet som dosen ger håller ett dygn. Jodtabletter skyddar endast sköldkörteln och skyddar inte mot andra radioaktiva ämnen än jod.
Jodtabletter ska tas först när myndigheterna rekommenderar det. Att ta tabletten vid rätt tidpunkt är viktigt, eftersom den skyddande effekten blir svagare om den tas för tidigt eller för sent. Man ska inte ge sig ut för att skaffa jodtabletter om befolkningen redan uppmanats att söka skydd inomhus.
Intag av jodtabletter i en nödsituation med strålrisk orsakad av en kärnkraftsolycka rekommenderas för personer upp till 40 år, gravida och ammande. Intag av jodtabletter är särskilt viktigt för barn och gravida, eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för strålning än den är hos vuxna. Om det inte finns tillräckligt med tabletter till alla i området, ges tabletterna åt barn och gravida.
Mer information finns på sidan Jodtabletter skyddar sköldkörteln.
Rörelsebegränsningar är nödvändiga i områden där befolkningen måste söka skydd inomhus eller evakueras. Människors tillträde till området begränsas, med undantag för helt nödvändiga uppgifter. Genom begränsningarna förhindrar man att människor exponeras i onödan och fordon kontamineras.
Vid en olycka på ett kärnkraftverk krävs tidig evakuering endast alldeles i närheten av kraftverket. Evakueringen måste göras innan det radioaktiva molnet når området. Evakuering inleds inte om det finns risk för att hamna under det radioaktiva molnet under förflyttningen, eftersom den strålningsdos som människor får i sig via andningen då kan vara betydande. I sådana fall tar man skydd inomhus i stället för att evakuera. Om en uppmaning om att ta skydd inomhus har getts i ett område ska invånarna inte lämna området på eget initiativ.
Vid en evakuering lämnar man området i enlighet med myndigheternas anvisningar i en trygg riktning. De som evakueras tar jodtabletter. Man tar med sig viktiga personliga saker, såsom mediciner, identitets- och bankkort, ombyteskläder och hygienartiklar. Ventilationen i bostaden stängs av. I övrigt lämnar man bostaden som om man skulle åka på en resa.
Om en olycka hotar på ett kärnkraftverk i Finland evakuerar man som en säkerhetsåtgärd befolkningen inom fem kilometer från anläggningen. I övrigt är skydd inomhus och intag av jodtabletter tillräckliga åtgärder även vid allvarliga kärnkraftverksolyckor under den tid då utsläppsmolnet passerar.
Om man måste skydda sig från effekterna av ett avfyrat kärnvapen är skyddsrum viktiga för att begränsa stråldosen. Om man inte har tillgång till skyddsrum eller de kan inte ställas i ordning tillräckligt snabbt, ska man ta skydd inomhus så bra som möjligt, helst i källaren eller mitt i byggnaden. Man bör undvika rum med stora fönster.
Vid en olycka på ett kärnkraftverk behöver man inte ta skydd i skyddsrum, utan vanliga inomhuslokaler ger tillräckligt skydd.
Ventilationen stängs av i alla lokaler för produktion, handel och logistik innan det radioaktiva molnet når området. Produktionen i produktionslokaler och -anläggningar avbryts också om det är möjligt. Avstängning av ventilationen minskar i betydande grad kontamineringen av inomhuslokalerna samt den utrustning, de råvaror och de produkter som finns i dem. Detta är särskilt viktigt i produktions- och distributionskedjan för livsmedel.
Oskyddade råvaror och produkter täcks över om det är möjligt. Råvaror och produkter som är i förpackningar och skyddade lokaler eller tätt övertäckta med exempelvis plast hålls rena. Oskyddade ämnen eller produkter får inte användas innan deras säkerhet har fastställts.
Primärproduktionen av livsmedel skyddas innan radioaktiva ämnen når området. På så sätt minskar man strålningsexponeringen som människor får från livsmedel.
Produktionsdjuren flyttas inomhus för utfodring och ges rent foder, så att livsmedlen hålls så rena som möjligt.
Tillfälliga försäljnings- eller användningsförbud är nödvändiga i områden där man förväntar sig nedfall. Begränsningarna gäller livsmedel som produceras i området och naturprodukter som samlas in där, tills deras säkerhet har säkerställts.
Efter en nödsituation med strålrisk kan man bli tvungen att begränsa användningen av vissa livsmedel. Sådana livsmedel är till exempel bär, svamp, vilt och fisk. Myndigheterna ger anvisningar och rekommendationer om vilka livsmedel man kan använda tryggt.
För att skydda hushållsvattnet stänger man av ventilationen i anläggningar där vatten behandlas. På så sätt håller man vattenledningsvattnet rent under situationen.
Annanstans på nätet:
Annanstans på nätet
- Anvisningar om beredskap för strålrisker och försäkring av livsmedelssäkerhet finns på Livsmedelsverkets sida Beredskap inför strålrisksituationer (livsmedelsverket.fi)
- Förfaranden för tryggande av hushållsvattnets kvalitet. Radioaktiva ämnen. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valviras anvisning 4/2016 (valvira.fi) (pdf)
Produktionsdjuren flyttas inomhus och ges rent foder och vatten. Regnvatten som samlats in under en nödsituation med strålrisk får inte användas. Ventilationen minskas om det inte är till skada för djuren.
På det här sättet förhindrar man att radioaktiva ämnen kommer från produktionsdjur till livsmedel.
Skyddsåtgärder vidtas redan vid mycket lindriga strålningssituationer, eftersom radioaktiva ämnen tar sig effektivt till mjölk och kött.
Arbetstagarnas säkerhet
I olyckssituationer kan arbetstagare som deltar i räddningsinsatser och skyddsåtgärder utsättas för strålning i större utsträckning än resten av befolkningen. Skyddsåtgärder för att undvika direkta hälsoskador gäller först och främst de räddningsarbetare som måste arbeta i omedelbar närhet av kraftiga strålkällor.
Arbetsgivaren ansvarar för strålskyddet för arbetstagare som deltar i strålningsverksamhet. Skyddsåtgärder ska vidtas så att arbetstagarna inte orsakas onödig strålningsexponering. Målet är att arbetstagarens dos inte överstiger 20 millisievert (mSv) per år. Innan arbetet inleds uppskattar man exponeringens storlek och planerar hur den ackumulerade dosen ska följas upp under arbetets gång. Om man inte har tillgång till personliga dosmätare ska stråldosen uppskattas utifrån mätning av den externa strålningens dosrat.
Alla som deltar i räddningsinsatser och skyddsåtgärder ska använda skyddskläder och andningsskydd. Om det är möjligt att det finns radioaktiv jod i inandningsluften i det kontaminerade området, ska man också vara beredd att ta en jodtablett.
Mer information
Skyddsåtgärder i den intermediära fasen av en nödsituation med strålrisk
Under den intermediära fasen av en nödsituation med strålrisk stiger strålningsnivån inte längre och nya radioaktiva ämnen förväntas inte längre komma ut i miljön. I den senare fasen fattas beslut om huruvida man kan avveckla, lindra eller ändra de skyddsåtgärder som genomförs i under tidiga fasen. Dessutom inleder man vid behov nya skyddsåtgärder för att minska strålningsexponeringen och mängden radioaktiva ämnen i livsmiljön. Genom åtgärderna strävar man efter att säkerställa strålsäkerheten för människor och kontinuiteten av samhällets viktigaste funktioner.
Beroende på strålningsnivån i miljön beslutar man i den intermediära fasen om befolkningen ska fortsätta söka skydd inomhus eller om denna åtgärd kan avslutas. För att befolkningen ska kunna sluta ta skydd inomhus krävs att strålningsnivån i miljön är tillräckligt låg. Även då kan det vara nödvändigt att undvika att vistas utomhus i onödan och att exempelvis undvika dammigt arbete utomhus.
Människor evakueras från områden där miljön är svårt kontaminerad. Evakueringen sker systematiskt och styrt så att människors strålningsexponering under evakueringen blir så låg som möjligt.
Man strävar efter att hålla evakueringen så kortvarig som möjligt genom att snabbt sanera de evakuerade områdena så att de blir beboeliga. Föroreningsnivån i området minskar inledningsvis också snabbt på grund av de radioaktiva ämnenas sönderfall. En evakuering som är avsedd att vara kortvarig måste göras mer långvarig om strålningsnivån i det evakuerade området inte minskar tillräckligt trots sanering.
Genom rörelsebegränsningar förhindras människors tillträde till det kontaminerade området. Sådana begränsningar är nödvändiga i områden där befolkningen måste ta skydd inomhus eller evakueras. Genom begränsningarna förhindrar man onödig exponering av människor och spridning av radioaktiva ämnen via människor, föremål och fordon. Rörelsebegränsningar kan beröra väg- och spårtrafik samt hamnar och flygplatser.
Området som omfattas av rörelsebegränsningar får besökas i nödvändiga uppgifter som berör exempelvis räddningsverksamhet, livsmedel och annan livsnödvändig omsorg samt evakuering och brådskande saneringsåtgärder. Anvisningar ges för att minska strålningsexponeringen i området och upprätta rengöringspunkter.
När påbudet om att ta skydd inomhus dras tillbaka behövs rörelsebegränsningar inte längre.
Sanering av inomhuslokaler från radioaktiva ämnen
- Rengör ytorna, textilierna och de föremål som ligger framme på golvet eller på hyllor. Byt ut eller tvätta luftfiltren.
- Upprepa städningen oftare än vanligt.
- Släng de trasor och den dammsugarpåse som du använt för rengöring.
- Livsmedlen i kylskåpet och i slutna förpackningar är säkra att användas. Släng resten i soptunnan.
Vädring och rengöring av inomhuslokaler inleds så snabbt som möjligt efter att det radioaktiva molnet försvunnit från området. Vädring och rengöring är viktigt, eftersom radioaktiva ämnen sipprar in i byggnader när molnet passerar. Om man inte rengör de kontaminerade ytorna kan de radioaktiva ämnena komma in i kroppen.
Enkel städning såsom våttorkning, rengöring av ytor och dammsugning minskar stråldosen betydligt. Arbetsmetoder som orsakar damm bör undvikas. Först sanerar man de inomhuslokaler där människor tillbringar mycket tid, såsom bostäder, daghem, skolor och sjukhus, eller där många människor vistas, såsom arbetsplatser och köpcentrum. Saneringen måste upprepas regelbundet, eftersom radioaktiva ämnen kommer in i lokalerna på nytt med människor som går in och ut.
I lokaler där ventilationen varit igång medan molnet passerat måste luftfiltren bytas eller rengöras så snabbt som möjligt. På så sätt förhindrar man att radioaktiva ämnen som fastnat i filtren lossnar och kommer in i lokalerna.
Livsmiljön behöver saneras i det kontaminerade området, eftersom människor som rör sig i ett kontaminerat område exponeras och för med sig radioaktiva ämnen inomhus och till andra områden.
Saneringen inleds i människors omedelbara livsmiljöer, såsom rutter längs vilka människor rör sig, byggnaders externa ytor, gårdar, lekplatser och parker. Man kan exempelvis rengöra med vatten, använda borstmaskin, ta bort växtlighet, ta bort det översta lagret jord och vintertid avlägsna snö.
Inom det kontaminerade området måste man också rengöra de fordon, arbetsmaskiner, verktyg och andra föremål som varit utomhus. Rengöringen av fordon, arbetsmaskiner och verktyg i området måste upprepas varje gång de används.
Man strävar efter att sanera människors livsmiljö så att användningen av den inte behöver begränsas. I andra kontaminerade områden minskar man människors exponering genom att begränsa användningen av området. Begränsningarna gäller sådan verksamhet som inte är helt nödvändig, såsom fritidsbruk och annat rekreationsbruk. Under de första månaderna kan det vara nödvändigt att begränsa rekreationsanvändningen av områden på grund av risk för kontaminering.
Behovet av att säkerställa livsmedelssäkerheten är långvarigt. Livsmedel får inte användas eller säljas om aktivitetshalterna för dem överskrids. Innan ett livsmedels säkerhet har kontrollerats genom mätningar kan försäljning och användning av det förbjudas tillfälligt. Begränsningar införs även för produktionen, om gränserna för aktivitetshalt kan överskridas.
För personer som använder egenproducerade livsmedel eller naturprodukter ur skogar och sjöar ges anvisningar om exempelvis begränsning av användningsmängderna. Radioaktiva ämnen blir kvar länge i naturen. Anvisningar gällande användningen av fisk, svamp och bär kan behövas i åratal, och på de mest kontaminerade områdena till och med i decennier.
Livsmedelsproducenter och produktionsanläggningar ges anvisningar för hur man säkerställer att råvarorna och produkterna är rena, exempelvis genom att skaffa rent foder utanför nedfallsområdet.
Anvisningar om beredskap för strålrisker och försäkring av livsmedelssäkerhet finns på Livsmedelsverkets sida Beredskap inför strålrisksituationer (livsmedelsverket.fi).
Kontaminering av ett område har negativa effekter på näringslivsverksamheten, såsom industri, jord- och skogsbruk, produktion av torv och biobränslen, centrallagerverksamhet, handel, turism och fritidstjänster.
I det kontaminerade området krävs åtgärder för att säkerställa råvarornas och produkternas strålsäkerhet samt fortsätta näringslivsverksamheten. Man tryggar också arbetstagarnas och kundernas strålsäkerhet.
Alla lokaler för produktion, handel och logistik samt all produktionsutrustning rengörs. Varor och råvaror som varit oskyddade rengörs om det är möjligt. Även anläggningarnas utomhusområden rengörs, så att råvaror och produkter som hanteras inte kontamineras och så att radioaktiva ämnen inte kommer in på de områden som rengjorts. Rengöringen upprepas om det finns skäl att misstänka att radioaktiva ämnen kan komma in på området eller i produktionslokalerna på nytt med människor eller varor.
Det är viktigt att säkerställa strålsäkerheten hos de produkter som går till försäljning. Inledningsvis kan försäljning av produkter behöva förbjudas tillfälligt, tills produkternas säkerhet har säkerställts.
Det är inte ändamålsenligt att rengöra orörda naturområden. I stället kan befolkningen uppmanas att undvika att använda dessa områden.
Avfall som innehåller radioaktiva ämnen uppstår när miljön saneras och produkter kasseras. Till avfallet från saneringen hör exempelvis det översta jordlagret som avlägsnats, växtlighet eller snö som avlägsnats, avfall från rengöringen av gator och gårdar samt luftfilter och slam från vattenverk. Kasserade produkter är exempelvis livsmedel och produkter som blivit osålda. Avfallsmängderna kan vara mycket stora.
Avfallshanteringen beaktas redan vid saneringen av livsmiljön, till exempel genom att avfall från kraftigt kontaminerade områden respektive mindre kontaminerade områden hålls separat. Man försöker också hålla olika typer av avfall, såsom jordmaterial och avlägsnad växtlighet, separata. På så sätt blir det lättare att deponera avfallet. Merparten av avfallet är bara lite radioaktivt och kan deponeras på ett dumpningsområde eller en avstjälpningsplats.
Arbeten på kontaminerade områden, såsom sanering av livsmiljöer och upprätthållande av viktiga samhällsfunktioner, planeras och genomförs så att arbetstagarna inte exponeras för strålning i onödan. Arbetstagarna använder vid behov skyddsutrustning för att begränsa strålningsexponeringen. Myndigheterna ger information om områdets kontaminationsnivå och vilken skyddsutrustning som behövs i arbetet. Exponeringen för strålning följs upp kontinuerligt.