Olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima

Kärnkraftverket Dai-ichi i Fukushima på Japans östkust skadades allvarligt den 11 mars 2011 och i flera dagars tid spreds radioaktiva ämnen i havet och närområdet runtom kraftverket. Skadan skedde till följd av en jordbävning med en magnitud på 9 och den därpå följande tsunamin. I jordbävningen och tsunamin omkom 15000 personer och 6000 skadades.

Det uppskattas att utsläppen av radioaktiv jod (I-131) och cesium (Cs-137) var 10 procent av utsläppen i samband med olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl. Hela Japan berörs av effekterna av olyckan och efterverkningarna.

Från närområdet evakuerades cirka 170 000 personer. Stråldoserna förblev låga tack vare skyddsåtgärder. Stråldoserna som människorna fick har utretts på basis av bostadsort och uppgifter om vistelse vid tidpunkten för olyckan. Personerna som evakuerades fick en stråldos på 1–10 millisievert, vilket är en nästan dubbel stråldos för ettåriga barn. I övriga regioner i Japan förblev befolkningens strålningsexponering ringa.

Inga direkta hälsorisker till följd av strålningen har observerats

Effekterna av olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima på hälsan hos en population på två miljoner uppföljs och undersöks i projektet Fukushima Health Management Survey. Stråldosen som människorna fick har bedömts och deras fysiska, psykiska och psykosociala hälsa följs upp genom en långvarig utredning med hjälp av intervjuer och medicinska undersökningar.

Ingen av de anställda vid kärnkraftverket eller personer bland befolkningen har insjuknat i strålsjuka eller fått några lokala strålskador som kräver vård. Dödsfallen hänger samman med evakueringen och andra hälsoeffekter än sådana som orsakats av strålning. Det har fattats politiska beslut, enligt vilka anställda som insjuknat i cancer ges ersättning även om det inte är fråga om cancer som orsakats av strålning. Som grund räcker att man arbetat över ett år vid kärnkraftverket efter olyckan.

Anställda som deltagit i efterarbetet i samband med olyckan vid kärnkraftverket följs upp med omfattande, regelbundna hälsoundersökningar. I enlighet med WHO:s, UNSCEAR:s och IAEA:s expertbedömningar har strålningsexponering till följd av olyckan inte på ett väsentligt sätt ökat befolkningens risk att insjukna i cancer. Livsförändringar på grund av olyckan har konstaterats orsaka bland annat psykosociala effekter och problem med sinnesstämningen samt öka riskfaktorerna för många sjukdomar.

Barn och unga följs upp med noggranna undersökningar. Screening av sköldkörtelcancer bland barn inleddes kort efter olyckan såväl i områden med förhöjd strålning som i referensområden. Därtill följer man upp hälsan hos kvinnor som var gravida vid tidpunkten för olyckan och småbarnsmödrar. Doserna i sköldkörteln har varit små, och hittills har man inte obestridligt kunnat påvisa att antalet fall av sköldkörtelcancer har ökat.

De indirekta effekterna, oberoende av strålningsexponeringen, är betydande

Tiotusentals gravida och unga mödrar deltog i uppföljningsundersökningar under åren 2011 och 2012. Man har inte kunnat fastställa någon skillnad i antalet dödfödda, missfall eller utvecklingsstörningar jämfört med motsvarande grupper i övriga regioner. Ammandet hade minskat en aning, eftersom man var rädd att mjölken var radioaktiv. Antalet graviditeter minskade i början, men normaliserades 2013. Antalet avbrutna graviditeter var en tid större än i övriga Japan.

Oroväckande observationer efter jordbävningen och tsunamin tyder på en ökad risk för livsstilssjukdomar. År 2014 var antalet självmord i regionen högre än tidigare år eller än i andra regioner i Japan.

Jämfört med resten av befolkningen led de anställda vid kärnkraftverket av ett ökat antal psykiska problem. Problemen har i mångt och mycket uppstått på grund av att personerna förlorat sina hem och upplevt diskriminering.

För närvarande pågår uppföljningsprojekt som ger ny och mer omfattande information om hälsoeffekterna av olyckan vid kärnkraftverket, och i synnerhet om de psykiska och psykosociala effekterna. Efter olyckan har man även i resten av världen inlett forskningsprojekt som undersöker de socioekonomiska och psykosociala orsakerna och effekterna av följder i samband med strålning.

Hantering av radioaktivt avfall

Som en följd av olyckan på Fukushima kraftverket och de efterföljande saneringsåtgärderna har det uppstått stora mängder radioaktivt avfall på och utanför kraftverksområdet. Utanför kraftverket har lågaktivt avfall uppstått till följd av de omfattande saneringsåtgärderna, då områden som klassats som förorenade har sanerats.

I tankar på kärnkraftverksområdet i Fukushima finns miljontals kubikmeter renat vatten som har använts för att kyla de skadade reaktorerna. Avfallsvattnet har i huvudsak renats från radioaktiva ämnen, men tritiumet i vattnet orsakar ändå ett problem, eftersom det inte kan separeras från vattnet på kemisk väg.

IAEA utvärderade år 2020 de japanska myndigheternas möjliga planer för hanteringen av detta avfallsvatten och konstaterade att ett kontrollerad utsläpp i havet är möjligt.

Information om hanteringen av avfall och annat som rör beslutsfattandet finns i IAEA:s lägesrapporter: Fukushima Daiichi Status Updates (iaea.org) (på engelska).

Iakttagelser i Finland av radioaktiva ämnen som härstammar från olyckan i Fukushima

STUK övervakar halten av radioaktiva ämnen i utomhusluften och i nedfall på åtta orter i Finland. De radioaktiva ämnen som frigjordes i atmosfären till följd av olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima spred sig även till Finland, och orsakade en tillfällig höjning av aktivitetskoncentrationerna. Avvikande observationer gjordes på alla de åtta orterna huvudsakligen i mars och april 2011. Halterna av radioaktiva ämnen som härstammade från kärnkraftverket i Fukushima var mycket låga i Finland, och nådde inte i något skede en hälsofarlig nivå.

I övervakningen av radioaktiva ämnen i utomhusluften kunde man notera en höjd halt av cesium-137 efter olyckan i Fukushima. Aktivitetskoncentrationen av cesium-137 sjönk dock till en normal nivå i maj 2011. Utöver cesium-137 kunde man även observera andra konstgjorda radioaktiva ämnen, såsom jod-131 och cesium-134.

Mer information om övervakningen av radioaktiva ämnen i utomhusluften och ortsspecifika mätresultat finns på sidan Radioaktiva ämnen i utomhusluften.

Radioaktiva ämnen som härstammade från kärnkraftsolyckan i Fukushima kunde även observeras i nedfallsprover. I de insamlade proverna observerades förutom cesium-137 även små mängder av jod-131 och cesium-134.

Mer information om iakttagelser i Finland av radioaktiva ämnen som härstammar från kärnkraftsolyckan i Fukushima finns i rapporten Strålningsövervakning av miljön i Finland: Årsrapport 2011 (Julkari.fi). Rapporten finns på tre språk, finska, svenska och engelska.