Strålningsläget i Ukraina

Kriget i Ukraina påverkar inte strålningsläget i Finland. Inte heller kan någon olycka eller skadegörelse relaterad till radioaktivt material eller kärnkraftverk i Ukraina orsaka en situation där människor i Finland behöver skydda sig mot strålning.

Ukraina har fyra aktiva kärnkraftverk (Chmelnytskyj, Rivne, Zaporizjzja och Södra Ukraina) med sammanlagt 15 reaktorer. Även om de kärnkraftverk som är i drift i Ukraina skadas allvarligt skulle de allvarliga strålningseffekterna inte nå Finland.

En olycka eller skadegörelse vid ett kärnkraftverk i Ukraina kan dock lokalt orsaka stora utsläpp om reaktorinneslutningen samtidigt skadas. Radioaktiva ämnen kan kontaminera miljön runt anläggningen och människor i närheten av anläggningen kan insjukna på grund av strålningen och de radioaktiva ämnena. Radioaktiva ämnen skulle dock inte spridas i betydande mängder på ett avstånd längre än 200 kilometer från olycksplatsen.

Kärnkraftverk är i allmänhet tämligen starka konstruktioner, eftersom de måste stå emot många slags extrema naturfenomen. Kärnkraftverkens mångfaldiga säkerhetssystem kan ta hand om säkerheten även om en del av kraftverket skadas. Kärnkraftverk för civilt bruk är dock inte utformade för att klara militära attacker.

Förutom direkta attacker mot kärnkraftverken kan attackernas effekter vara indirekta. Till exempel är driften av elnätet, underhållet av anläggningen och personalens förmåga och möjlighet att sköta om anläggningen nödvändiga med tanke på säkerheten. Till exempel skulle en förlamning av det ukrainska elnätet påverka driften och produktionen vid kärnkraftverk. Kärnkraftverken skulle då vara tvungna att fungera med reservkraft under betydligt längre perioder än vid normala störningar.

STUK har ingen detaljerad information om de ukrainska anläggningarna och deras utformningskriterier och inte heller närmare information om beredskapen vid och skyddet av de ukrainska kärnkraftverken i fall av avsiktlig skada.

De ukrainska kärnkraftverken liknar i varje fall till sin konstruktion de vattenkylda anläggningarna vid Lovisa kärnkraftverk i Finland. En liknande olycka som Tjernobylolyckan 1986 är inte möjlig. I reaktorerna i Tjernobyl användes grafit som moderator. I och med att grafiten brann steg radioaktiva ämnen högt upp i luften och spreds med luftströmmarna över ett mycket stort område.

Internationella avtal förutsätter att kärnkraftverk inte anfalls eller skadas med avsikt. I Genèvekonventionernas tilläggsprotokoll för skydd för offren i internationella väpnade konflikter konstateras det att väpnad verksamhet inte får riktas mot dammar, vallar, kärnkraftverk och andra motsvarande anläggningar som orsakar fara om de skadas, även om dessa utgör militära mål. Det är tydligt att man flera gånger har brutit mot denna konvention under kriget i Ukraina, till exempel i Tjernobylområdet och vid Zaporizjzjas kärnkraftverk.

Zaporizjzjas kärnkraftverk

De sex reaktorerna i kärnkraftverket i Zaporizjzja har inte varit i full drift sedan hösten 2022. Resteffekten som produceras av reaktorerna är för närvarande mycket mindre än i en situation, där anläggningen producerar el med full kapacitet. Enligt Ukrainas myndighet SNRIU befinner sig fem av anläggningens reaktorer i kall avställning och en i varm avställning. Reaktorn i varm avställning kan användas för att producera värme för anläggningens egna behov, även om reaktorn inte är i full drift. En olycka eller en skadegörelse på Zaporizjzjas kärnkraftverk kunde orsaka utsläpp i anläggningens närmiljö, om reaktorinneslutningen för en eller flera reaktorer skadades samtidigt. Betydande mängder radioaktivt material skulle dock inte spridas längre än ett tiotal kilometer från anläggningen.

Jodtabletter behövs inte i en eventuell skyddssituation i Ukraina eller annanstans i Europa, eftersom den radioaktiva joden som bildats av fissionen i Zaporizjzjas kärnkraftverk har hunnit sönderfalla nästan helt under avställningen (halvering av jod sker inom åtta dagar och tiotals halveringar har redan hunnit ske).

Tjernobyl

I norra Ukraina ligger kärnkraftverket i Tjernobyl där en av de fyra reaktorerna förstördes i en olycka 1986. En skyddskupol har byggts över den förstörda reaktorn. De övriga tre reaktorerna har stängts av för gott och bränslet har avlägsnats från dem. I Tjernobylområdet finns även lager för använt kärnbränsle och annat kärnavfall. Det använda kärnbränslet som förvaras på anläggningsområdet är fortfarande mycket radioaktivt. Kärnbränslet har dock svalnat under en lång tid och i praktiken finns det ingen risk för att radioaktiva ämnen sprids över ett stort område.

Anläggningsområdet i Tjernobyl omges av ett skyddsområde med en radie på 30 kilometer där mark och växtlighet fortfarande innehåller radioaktiva ämnen från olyckan. Där har doshastigheten från extern strålning varit fortsatt hög sedan olyckan 1986. De radioaktiva ämnena i jordmånen kan till exempel på grund av rörelse i området hamna i luften och strålningsnivåerna öka tillfälligt. De radioaktiva partiklarna är tunga eftersom damm i området har bundit sig till partiklarna och de kan således inte färdas längre vägar.

Radioaktiva ämnen annanstans i Ukraina

Radioaktiva ämnen finns också på olika håll i Ukraina till exempel i forskningsinstitut och i lager för radioaktivt avfall som kommer från andra ställen än kärnkraftverk. Dessa lager innehåller huvudsakligen lågaktivt avfall från sjukhus och industrin.

Jodtabletter och deras användning

Myndigheternas permanenta rekommendation är att det för säkerhets skull ska finnas jodtabletter i medicinskåpet hemma med tanke på en eventuell strålningsolycka. Att ta jodtabletter i en nödsituation med strålrisk orsakad av en kärnkraftsolycka rekommenderas för personer upp till 40 år och gravida kvinnor. Då jod tas vid rätt tidpunkt och som rätt dos skyddar joden sköldkörteln och minskar risken för sköldkörtelcancer. Läget i Ukraina har inte påverkat denna rekommendation och det finns ingen särskild orsak att skaffa jodtabletter just nu.

Framför allt ska jodtabletter inte tas utan anvisning från myndigheterna. Jodtabletter ska aldrig tas för säkerhets skull, eftersom det är viktigt att ta jodtabletten vid rätt tidpunkt. Om tabletten tas för tidigt eller för sent blir den skyddande effekten svagare.

Information om jodtabletter

Ytterligare infomation

Vanliga frågor

Strålsäkerhetscentralen har fått många frågor som hör samman med läget i Ukraina. På den här sidan har vi sammanställt frågor och svar. Vi kompletterar spalten inom kort.

Nej, det kan det inte. Kärnkraftverket i Zaporizhzhya kan kylas även om vattnet från Kahovka-reservoaren inte skulle gå att använda. Det kylvatten som anläggningen behöver tas normalt direkt från reservoaren, men anläggningen är förberedd på möjligheten att vatten från reservoaren inte finns tillgängligt. Det kylvatten som behövs tas då från en stor vattenbassäng byggd intill kärnkraftverket. Den sista av anläggningens sex reaktorer slutade generera el under hösten 2022, det vill säga alla reaktorer är avstängda. Det betyder att det behövs betydligt mindre vatten för kylning än vad som skulle behövas när reaktorerna normalt producerar el, alltså vattnet i vattenbassängen är tillräckligt för kylningen.
Läget i Ukraina påverkar inte strålningsläget i Finland. Myndigheterna rekommenderar att man bör ha jodtabletter hemma och på arbetsplatserna som en del av den grundläggande beredskapen, men man behöver inte köpa dem separat på grund av läget i Ukraina. Framför allt ska jodtabletter inte tas utan rekommendation från myndigheterna. Jodtabletter ska aldrig tas för säkerhets skull, eftersom det är viktigt att ta jodtabletten vid rätt tidpunkt. Om tabletten tas för tidigt eller för sent blir den skyddande effekten svagare.
Det är mycket svårt att bedöma hurdana effekter ett kärnvapen har över längre sträckor eftersom dess effekter beror på vapnets storlek och på vilken höjd det detoneras. Om vapnets effekt skulle sträcka sig till Finland måste kärnvapnet vara mycket stort. Även då skulle effekterna inte vara omedelbara: den omedelbara hettan och trycket från även mycket stora kärnvapen sträcker sig som värst över tiotals kilometer. De moderna kärnvapnen som planerats för användning i strid är mindre, så kallade taktiska kärnvapen. Strålningseffekten är inte den huvudsakliga mekanismen i ett kärnvapen som orsakar förödelse, utan i praktiken orsakar ett kärnvapen en mycket stor explosion. Förödelse orsakas då i första hand av värme och tryck. För närvarande riktas inget kärnvapenhot mot Finland.
Om radioaktiva ämnen skulle frigöras till miljön från Tjernobyl eller kärnkraftverk som är i drift i Ukraina, skulle konsekvenserna närmast vara lokala och regionala. Människor skulle inte behöva skydda sig mot strålning i Finland.
I Finland använder man mycket noggranna och känsliga metoder för att fastställa radioaktivitet i utomhusluften och nedfallet, så det skulle eventuellt vara möjligt att upptäcka små aktivitetshalter även här. Halten beror mycket på vindens riktning och utsläppets höjd. Om en hård vind (över 10 m/s) blåser från Ukraina direkt norrut mot Finland, skulle det ta cirka två dygn för utsläppet att nå Finland. Utsläppet späds förstås ut på vägen när det blandas med luftströmmar och delvis faller ner på marken. Även i detta fall skulle människor i Finland inte behöva skydda sig mot strålning.
Nedsmältningen av en kärnreaktor i Ukraina kan lokalt orsaka stora utsläpp om reaktorinneslutningen samtidigt skadas. Radioaktiva ämnen skulle dock inte spridas i betydande mängder på en yta längre än 100 km från olycksplatsen. Omedelbara hälsoeffekter kan alltså endast uppstå nära anläggningen. I praktiken kan ingen eventuell skadegörelse gällande radioaktiva material eller kärnkraftverk i Ukraina leda till en situation där man i Finland är tvungen att omedelbart skydda sig mot strålning. En kärnkraftsolycka eller kärnvapenattack i Ukraina kan i Finland leda till begränsningar vad gäller användningen av vissa livsmedel. Sådana åtgärder är avsedda att skydda människor från strålningens långvariga effekter.
En liknande olycka som Tjernobylolyckan 1986 är inte möjlig. Tjernobyls förstörda reaktor var av en annan konstruktion än reaktorerna i Ukrainas nuvarande, aktiva kärnkraftverk. Reaktorn i Tjernobyl hade ett konstruktionsfel, och dessutom hade säkerhetssystem stängts av innan explosionen. I reaktorerna i Tjernobyl användes grafit som moderator. I och med att grafiten brann steg radioaktiva ämnen högt upp i luften och spreds med luftströmmarna över ett mycket stort område.
STUK följer upp läget i Ukraina med tanke på kärn- och strålsäkerheten och informerar på sin webbplats och via sina kanaler på de sociala medierna om ämnet, bland annat om situationen för kärnkraftverken i Ukraina och strålningslägets eventuella inverkan på Finland. Vi tar inte ställning till energi-, geo- eller säkerhetspolitiska frågor. Vi ger inte heller råd i frågor som gäller läkemedel, sjukdomar eller allergier. Till exempel i individuella frågor som rör jodtabletter ber vi dig kontakta din egen läkare eller ett apotek.
Finlands utrikesministerium (um.fi) följer noggrant med läget i Ukraina och tillhandahåller tillförlitlig information om krisen. STUK publicerar information om kärn- och strålsäkerheten på sin webbplats och via sina kanaler på de sociala medierna. Under kriser och i allvarliga situationer är medie- och källkritik särskilt viktigt. All information som sprids på nätet är inte tillförlitlig och till exempel barn bör skyddas mot material om kriget som sprids via de sociala medierna.