Tjernobylolyckans inverkan på människan

I Tjernobyl i nuvarande Ukraina skedde en kärnkraftsolycka den 26 april 1986. Radioaktiva ämnen spred sig i flera dagar över flera länder. Olyckan kontaminerade vidsträckta områden i Ukraina, Vitryssland och Ryssland.

Olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl orsakade direkta hälsokonsekvenser för ett par hundra människor. Olyckans sena effekter berör flera miljoner människor.

En del av dem arbetade på kärnkraftverket i Tjernobyl som under olycksnatten fick allvarliga strålskador. Tre personer avled inom kärnkraftsverksområdet på olycksnatten. En av dem dog av brandskador, en annan klämdes under fallna konstruktioner och den tredje fick en hjärtattack. På morgonen efter olyckan fördes 203 människor till sjukhus eftersom de misstänktes ha insjuknat i strålningssjuka. Senare stod det klart att antalet insjuknade var 134. Under de påföljande veckorna dog 28 av de insjuknade. Av de 106 personer som överlevde dog 19 innan år 2006. Av dem dog fyra av en allvarlig benmärgssjukdom, som troligtvis berodde på strålningsexponeringen. Det finns inte kännedom om att någon bland befolkningen som utsattes för nedfallet skulle ha fått strålningssjuka eller strålningsbrännskador.

Över 100 000 personer evakuerades från närområdet

Staden Pripjat med 49 000 invånare som låg närmast Tjernobyls kärnkraftverk evakuerades inom ett par dygn efter olyckan. Kring kraftverket formades ett skyddsområde som tömdes på människor under första veckan i maj. Från detta område som sträckte sig 30 kilometer från olycksplatsen evakuerades sammanlagt 50 000 människor. Under de följande månaderna evakuerades ännu 17 000 människor från allavarligt förorenade byar utanför skyddsområdet. År 1986 evakuerades sammanlagt 116 000 människor. Under senare år har ytterligare tiotusentals människor flyttats från byar i Vitryssland, Ukraina och Ryssland.

Sköldkörtelcancern ökade på 1990-talet

Människorna som befann sig nära olycksområdet fick betydande stråldoser på sköldkörteln på grund av de radioaktiva jodutsläppen. En del av dosen kom de första dagarna med inandningsluften och en del senare via livsmedlen, särskilt via mjölken. Små barn fick de största doserna. Jod samlas särskilt i sköldkörteln, så stråldosen för människor som har radioaktivt jod i kroppen blir mångfaldig jämfört med dosen på andra organ.

Efter år 1990 har antalet barn och unga som insjuknat i sköldkörtelcancer ökat kraftigt i det förorenade området i Vitryssland, Ukraina och Ryssland. Av dem som utsattes som barn har över 5 000 insjuknat i sköldkörtelcancer åren 1991-2005. En stor del av dessa fall beror onekligen på exponeringen för radiojod. Fler än tusen insjuknade redan innan de fyllt 15 år, och dessa tumörer beror nog nästan till fullo på strålningen. De hade kunnat undvikas om barnen i tid hade fått jodtabletter och om användningen av förorenad mjölk förbjudits redan från början.

De som vid tidpunkten för exponeringen var under fem år gamla löper den största risken att insjukna. Risken är mindre hos äldre barn och unga. Hos dem som exponerats i vuxen ålder har inget tydligt samband mellan exponering och sköldkörtelcancer påvisats. Dödligheten i sköldkörtelcancer har varit mycket låg (cirka 1 %), men patienterna behöver hormonbehandling under resten av sina liv.

Andra strålningseffekter har inte observerats

Det har publicerats många rapporter om hur olika sjukdomar ökat till följd av Tjernobyl-olyckan. Utöver sköldkörtelcancerfallen har inget tydligt samband mellan andra hälsokonsekvenser och strålningen påträffats. Till exempel har antalet leukemifall hos barn inte alls förändrats under de tio åren efter olyckan. Inget samband har påvisats mellan strålningsexponeringen och störningar under graviditeten. Ingen ökning av missformationer eller andra utvecklingsstörningar, kromosomavvikelser så som Downs syndrom, eller antalet dödfödda barn som kan anslutas till strålningsexponering har påträffats.

Olyckan orsakade många sociala, ekonomiska och psykologiska problem både för de evakuerade människorna och för dem som blev kvar i det förorenade området. Evakueringarna förde med sig problem då människorna förlorade sin bekanta omgivning och sina sociala strukturer. Situationen ställdes på sin spets även av de ekonomiska och sociala förändringarna som berodde på Sovjetunionens splittring. Föräldrarnas trångmål har säkert även avspeglat sig i barnen. Alla dessa faktorer påverkar befolkningens allmänna hälsotillstånd. Dessa problem har behandlats mer ingående i en FN-rapport som publicerades år 2002.

Det som mest påverkat statistiken över insjuknade är det faktum att upprepade hälsogranskningar gjorts för de som bor i området och för de evakuerade, och att alla avvikande fynd har statistikförts. Därmed är siffrorna inte jämförbara med sådana siffror som fås av en befolkning som endast söker sig till vård på eget initiativ.

Eventuella cancerfall är svåra att upptäcka statistiskt

Särskilt utsatta befolkningsgrupper är de som deltagit i rengöringsarbetet 1986−1987, de som evakuerats från närområdena samt de som blivit kvar i de förorenade områdena, sammanlagt 600 000 personer. En internationell expertgrupp har uppskattat att cancerdödligheten bland dessa på grund av exponeringen kan öka med några procent, vilket skulle innebära cirka fyratusen extra cancerdödsfall de kommande årtiondena. Samtidigt förväntas cancerdödsfallen som beror på andra orsaker vara över 100 000 till antalet. Bland övriga befolkningsgrupper är stråldoserna små och det är mycket osäkert att förutse antalet cancerfall.

En liten ökning i cancersjukligheten är mycket svår att upptäcka statistiskt. För närvarande har man inte kunnat påvisa något klart samband mellan andra cancersjukdomar än sköldkörtelcancern och befolkningens strålningsexponering.